ALF-förhandlingarna är sannolikt snart i mål. Det nya avtalet kommer att innebära att universitetssjukhusen måste konkurrera om medlen, baserat på den kliniska forskningens kvalitet. Antagligen blir måttstocken publicerade kliniska forskningsresultat, men det är ingen förändring vi behöver oroa oss för, skriver dekanus Olle Larkö i sin krönika.
Jag gissar att det nya avtalet är klart före semestern, för att börja gälla som planerat från årsskiftet.
”Nu börjar vi ana slutet på en lång resa. Närmare ett och ett halvt år har förhandlingarna pågått. Frågan har ofta lyfts i dekanrådet, vårt ledningsforum för alla medicinska fakulteter i Sverige. Nyligen träffade Pam Fredman och jag också Bengt Norrving, som är statens ALF-förhandlare. Jag gissar att det nya avtalet är klart före semestern, för att börja gälla som planerat från årsskiftet.
ALF-medlen är statens sätt att kompensera universitetssjukhusen för läkarutbildning och klinisk forskning. Det handlar om ganska stora pengar: varje år fördelas 1,7 miljarder kronor till klinisk forskning vid universitetssjukhusen, och ytterligare en halv miljard till den verksamhetsförlagda utbildningen av blivande läkare.
Det gamla ALF-avtalet var en ensak för de berörda landstingen, som själva förhandlade sinsemellan om hur pengarna skulle fördelas. Den fördelningsmetoden fungerade mycket bra för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som aldrig haft anledning att vara missnöjd. Men det fanns andra universitetssjukhus som inte fick det de ansåg sig ha rätt till. Staten efterfrågade en fördelningsmodell med större transparens, och rev upp det gamla avtalet. Landstinget å sin sida tyckte det var dags för att staten skjuta till mer pengar till ALF. Diskussionerna har varit långdragna, men nu börjar alltså ett nytt avtal ta form.
Det nya avtalet kommer sannolikt inte vara lika fördelaktigt för SU. Bäst för oss hade det förstås varit om vi hade kunnat behålla det tidigare ALF-avtalet. När det nu inte är möjligt, tycker jag det är läge att inse vilka goda förutsättningar vi faktiskt har också med det nya avtalet på plats.
En viktig nyhet blir att bibliometri gör entré när ALF-medlen ska fördelas mellan universitetssjukhusen. På något sätt kommer alltså våra publikationer inom klinisk forskning att bli en måttstock för hur mycket pengar vi ska få. Det är fullt rimligt, tycker jag. Genom att mäta kvaliteten på klinisk forskning får staten inte bara veta vad de investerade pengarna gett, det blir också ett incitament att förstärka forskningen vid sjukhusen.
Jämfört med många andra universitetssjukhus och medicinska fakulteter kommer Sahlgrenska Universitetssjukhuset att ha flera fördelar. Naturligtvis tänker jag i första hand på det goda samarbetsklimatet mellan SU och akademin, men det finns också en annan viktig skillnad som ger oss benet före: vi har de stora patientmaterialen.
Till skillnad från många andra landsting har Västra Götalandsregionen fortfarande en sammanhållen sjukvård. Intet ont sagt om privat vård. I det korta perspektivet är det bra för patienten att fritt kunna välja sin doktor, men för klinisk forskning innebär det fria vårdvalet att underlagen splittras. Så har till exempel skett i Stockholm, Uppsala och Skåne. Att vi har de fantastiska patientmaterial vi har ger oss möjlighet att planera helt andra kliniska studier, som kommer att kunna generera goda publikationer, som i sin tur genererar en större del av den totala ALF-kakan.
ALF-förhandlingarna har varit en maraton, och nu känns det bra att vi är inne på slutspurten. Även om alla nu verkar vara överens om de stora dragen, återstår fortfarande finliret och bläcket på pappret.”
