Antagligen orsakas många av de infektioner som kan leda till för tidig födsel av bakterier som redan finns i livmodern. Idén att friskt fostervatten inte är så sterilt som man hittills trott blir alltmer accepterad.
– Vi är på väg att överge en över hundra år gammal dogm. Vi står just nu på tröskeln till ett helt nytt synsätt på en viktig orsak bakom för tidig födsel, och det kommer att förändra forskningsfältet, säger den nyblivne professorn Bo Jacobsson.
Barn som föds för tidigt är det största problemet inom förlossnings- och nyföddhetsvården. Ett av tjugo barn idag för tidigt i Sverige.
– Trots moderna kuvöser, respiratorer och annan teknik lyckas vi inte rädda alla till ett fullgott liv. Av alla barn som dör i samband med förlossningen är mer än hälften födda för tidigt, säger Bo Jacobsson, som varit adjungerad sedan 2012, och som nu är professor i obstetrik och gynekologi med särskild inriktning mot perinatologi vid institutionen för kliniska vetenskaper.
Norskt forskningsamarbete
Hans forskning handlar om vad det är som gör att vissa kvinnor föder för tidigt, och vilken roll infektioner, diet och gener har för vid vilken tidpunkt förlossningen startar.
– Det finns en lång rad faktorer som också kan medverka till att ett barn föds för tidigt, som socioekonomiska faktorer, utbildningsnivå och inkomst. Rökning, övervikt och motion har också betydelse, säger Bo Jacobsson.
En del av hans forskning baseras bland annat på en omfattande norsk biobank, som kallas Den norska mor-barn-studien. För några år sedan fick Bo Jacobsson och hans kollegor ett mångmiljonanslag från den norska motsvarigheten till Vetenskapsrådet för att genomföra en stor genetisk studie, och söka efter biomarkörer i blod som skulle kunna användas för att förutse vilka kvinnor som hade högre risk att föda för tidigt. Det projektet har inte varit så framgångsrikt som de hoppades när det gäller biomarkörer, men har genererat en lång rad andra intressanta resultat, både när det gäller genetik och om hur kvinnans kost kan påverka risken för förtidig födsel. Vitlök och russin har förebyggande verkan, visade en artikel i höstas, och nyligen fick också en av hans doktorander stor uppmärksamhet för en studie om att gravida som äter mycket frukt och grönt kan minska risken för prematurbörd med 15 procent.
Försök med probiotika
Hans forskargrupp har kunnat visa att livsmedel med hälsofrämjande mikroorganismer, det som kallas probiotika, minskade risken för spontan förtidsfödsel och havandeskapsförgiftning. I Västra Götalandsregionen genomför Bo Jacobsson nu ett försök att ge gravida mjölksyrabakterier, som bland annat ingår i vanlig yoghurtkultur. Studien är ganska liten, men kommer pågå under lång tid:
– Det är en grundbiologisk studie, där vi vill se hur bakteriefloran förändras av laktobaciller. Vi planerar också att ta navelsträngsblod vid födseln, och följa upp hur det går för barnen, bland annat när det gäller allergi.
Gillar biologi i sammanhang
Att bli läkare var från början inte ett självklart val för Bo Jacobsson. Ett extrajobb inom vården och ett nyväckt akademiskt intresse fick honom att söka in till läkarprogrammet. Men utbildningen i Göteborg blev en besvikelse, med för stor fokus på biologiska mekanismer och för mycket korvstoppning. För honom var dialogen med patienten och medicinens samspel med humaniora mer lockande.
Sitt samhällsvetenskapliga intresse fick han utlopp för genom att varva medicinstudierna med idéhistoria, psykologi och filosofi. Först när han började arbeta som läkare blev biologin riktigt intressant för Bo Jacobsson, som kom in på forskningsspåret efter AT-tjänstgöringen.
Efter några år som postdok i Århus, Danmark, kom han tillbaka till Göteborg och Sahlgrenska akademin igen. Då ville han vara med och forma en mer stimulerande läkarutbildning, som sätter biologin i det sammanhang han själv hade behövt som läkarstudent, men upptäckte att andra haft samma tankar och redan genomfört långtgående förbättringar. Nu är Bo Jacobsson huvudansvarig för kursmomenten i obstetrik, gynekologi och klinisk genetik.
– Jag tycker om att undervisa och jag slås jag ofta av hur duktiga våra studenter är. De har blivit mer intresserade av evidensbaserad medicin, och läser gärna vetenskapliga artiklar. Projektarbetena på termin 10 har gjort att studenterna kan mycket mer vetenskap nu för tiden, säger han.
En egen kurva för Rwanda
I Sverige mäts gravidas magar för att kontrollera att fostret växer som det ska. Tillväxten jämförs med en så kallad intrauterin tillväxtkurva, som beskriver vad som är normalt. Den svenska kurvan är anpassad efter svenska förhållanden, men när gravidmagar mäts i Rwanda jämförs de mot europeiska kurvor.
– Det är svårt att veta om det är stor skillnad mot europeiska tillväxtkurvor, men situationen är ju helt annorlunda i Rwanda, vilket sannolikt har betydelse, säger Bo Jacobsson.
Projektet har pågått sedan 2009 och nyligen har en ny doktorand påbörjat arbetet i Rwanda som ska ta fram en egen nationell intrauterin tillväxtkurva.
Över hundra artiklar
Som forskare är Bo Jacobsson produktiv: sedan doktorandtiden har han varit medförfattare till över hundra orginalartiklar. Bara förra året kunde han lägga till mer än tjugo artiklar på sin publikationslista.
– Jag har duktiga medförfattare, forskningsbarnmorskor, forskningssköterskor och andra medarbetare, och har förmånen att ingå i flera internationella forskningssamarbeten, konstaterar Bo Jacobsson och berättar om ett exempel: en tjeckisk postdok som bara kunde stanna ett halvår. Trots att samarbetet var så kort ledde det till ett trettiotal intressanta publikationer under åren efter besöket.
Ny grundtanke vinner mark
Att fostervatten är sterilt har varit en grundläggande idé inom förlossningsvetenskapen sedan början av 1900-talet. Denna grundtanke ifrågasätts alltmer, bland andra av Bo Jacobsson, som beskriver det som att obstetriken står i dörröppningen och tittar in på ett helt nytt tankesätt som kommer att förändra de grundläggande förutsättningarna.
– Sannolikt finns de bakterier som orsakar för tidig födsel redan i fostervattnet långt innan livmodern blir infekterad. Frågan är hur inflammationsprocessen startar, och vad det är som gör att vissa gravida kvinnor får ett inflammatoriskt svar medan andra inte får det, säger Bo Jacobsson.
Kliniskt leder Bo Jacobsson arbetet inom fetalmedicin, som bland annat arbetar med ultraljudsdiagnostik av missbildningar och annan fosterdiagnostik. Även inom kliniken kan Bo Jacobsson se fram emot omfattande förändringar. En ny metod för fosterdiagnostisering, som redan etablerats i många andra länder, kommer inom några års tid att förändra arbetssättet och minimera antalet fostervattenprov även i Sverige. Till skillnad från fostervattenprov innebär metoden inte en risk för missfall. Metoden, som kallas Non-invasive prenatal testing (NIPT), innebär att cellfritt DNA från fostret analyseras i ett blodprov från den gravida kvinnan. En stor del av det kliniska underlaget till studierna om metoden kommer från prover tagna av Bo Jacobsson och hans medarbetare.
AV: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
