Eurogeddon, budgetkris och gatukravaller. Världsekonomin är tillsynes i ständig gungning och forskarvärlden påverkas också. Europeiska och amerikanska forskare bloggar om oro, gråter i sociala medier och i tidningar. Ändå finns det fortfarande hopp för forskningen. Det menar Carl-Henrik Heldin, framgångsrik molekylärbiolog, vice ordförande i Europeiska forskningsrådet och ordförande i Nobelstiftelsen. Vetenskapsrådets tidning Curie har träffat honom.
Enligt EU-kommissionen har de offentliga utgifterna för forskning och utveckling minskat i EU sedan 2009. Idag är andelen densamma som 2002.
Också USA drabbas ekonomiskt, och även framgångsrika forskare tycks gå en osäker framtid till mötes. Forskningsmyndigheterna National Institutes of Health, NIH, och National Science Foundation, NSF, har fått minskade anslag, som följd av att de federala anslagen till forskning och utveckling krympt med drygt 16 procent sedan 2010. Det är den största nedgången under en treårsperiod sedan slutet av rymdkapplöpningen på 1970-talet.
Amerikanska politiker har också haft stora svårigheter att komma överens och låsningen kring budgettaket innebar att man under två veckor tvingades stänga ned verksamheten på NIH. Villkoren för amerikanska forskare har tveklöst förändrats på senare år, konstaterar Carl-Henrik Heldin.
– Forskningsinstitutionerna expanderade under 1990-talet till följd av satsningar med federala medel. Utöver mer forskning resulterade det i ny infrastruktur och många nya anställningar. Nu när budgeten är mer njugg måste institutionerna anpassa sig och till viss del dra ner. Det är självklart tufft.
Stor forskningspotential
Trots det kan få länder och regioner konkurrera med USA i fråga om vetenskapliga framgångar. Landet räknas fortfarande som den främsta forskningsnationen inom de allra flesta områden. Carl-Henrik Heldin tror att det kommer fortsätta vara så under överskådlig tid.
– USA har en bra kultur för att bedöma forskning och använda resurserna på ett effektivt sätt. Dessutom har man en väldigt pragmatisk syn på vem som kan komma i åtnjutande av pengarna. De allra flesta som är framgångsrika i USA, de är inte amerikaner utan kommer utomlands ifrån.
Läs hela texten i Curie: www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2014-02-25-hopp-om-forskarvarlden.html
