Varannan förälder till barn med övervikt anser att barnet är normalviktigt. Fyra av tio föräldrar till barn med övervikt eller fetma oroar sig till och med för att barnet skall bli magert. Det visar en europeisk studie av föräldrar till över 16 000 barn, däribland 1 800 barn från Sverige.
Susann Regber har som barnsjuksköterska i många år arbetat med barn som har fetma. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hon studerat föräldrarnas roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att motverka barnfetma hos yngre barn. Forskningen är en del i en europeisk studie som omfattar totalt 16 220 barn i åldrarna 2-9 år, varav 1 800 bor i Partille, Alingsås och Mölndal.
I Susann Regbers avhandling fick föräldrarna dels uppskatta sitt barns viktstatus och hälsa, dels beskriva sin egen oro för barnets övervikt och undervikt. Föräldrarnas uppfattning jämfördes sedan med barnens faktiska mätvärden.
Studierna visar bland annat att:
- Omkring 40 procent av föräldrar till barn med såväl övervikt som fetma oroar sig för att barnet ska bli underviktigt. Bland föräldrar till barn som redan har undervikt är andelen som oroar sig för detta 33 procent.
- Varannan förälder till ett barn med övervikt i Central- och Nordeuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. I Sydeuropa var samma siffra 75 procent.
– Hur föräldrar uppfattar sitt barns viktstatus är av stor betydelse för att kunna främja en hälsosam viktutveckling. Våra studier visar att föräldrarnas insikter om fetma hos barnen visserligen ökar i takt med barnets ålder och med ökad BMI hos barnet, men också att en viktutveckling i förskoleåldern kan gå från övervikt till fetma utan att nödvändiga livsstilsförändringar vidtas, säger Susann Regber:
–Många föräldrar ser helt enkelt inte tillväxtökningen, och är beroende av objektiv information från till exempel barnavårdscentraler och skolhälsovården för att agera. En enkel åtgärd kan vara att man inom barn- och skolhälsovården inför som rutin att alltid visa barnets BMI-kurva för föräldrarna.
Som en del av studierna arrangerade forskarna gruppdiskussioner med barn och föräldrar. I samtalen framhöll föräldrarna att det finns många hinder för att kunna hålla hälsosamma matvanor: långa arbetsdagar, ekonomiska begränsningar, och den ständiga tillgängligheten och marknadsföringen av onyttig mat och dryck.
Ett annat problem som lyftes fram var att andra familjemedlemmar som till exempel make/maka, far- eller morföräldrar bröt de regler man satt upp i hemmet.
– Men föräldrarna framhöll också exempel som främjade goda matvanor, som att barn serverades god och hälsosam mat på dagis och i skola, säger Susann Regber.
Rönen i den aktuella avhandlingen bygger på det Europeiska forskningsprojektet IDEFICS, där forskare från olika delar av Europa studerar livsstil, diet och fetma samt dess hälsoeffekter på barn mellan 2 och 10 år.
Avhandlingen Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents- Results from the IDEFICS Study försvaras vid en disputation den 28 februari.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/34815
