Under våren genomförde ett forskar- och läkarteam vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, den sista av totalt nio livmodertransplantationer. Nu inleds försöken med IVF-behandlingar.
Professor Mats Brännström, som leder forskningen om livmodertransplantation, menar att det är omöjligt att säga hur stor chansen för en framgångsrik graviditet är:
– Sannolikheten för att ett embryo resulterar i graviditet i en normal population är ungefär 25 procent, så det kan krävas några försök innan vi ser en graviditet. Vi kan också ha tur och få en graviditet genast. Det är omöjligt att veta, säger han.
Åtta av de nio kvinnor som livmodertranplanterats inom forskningsprojektet har ett syndrom som kallas MRKH (Mayer-Rokitansky-Küster-Hauser-syndromet), som förhindrar att livmodern utvecklas under fosterlivet, men som inte påverkar äggstockarna. Syndromet drabbar en av cirka 4500 kvinnor. Den nionde förlorade sin livmoder i cancer.
– En framgångsrik födsel vore ett viktigt bevis för att operationen är ett tillgängligt botemedel mot denna typ av infertilitet.
Ett liknande försök genomfördes av ett annat forskarlag i Turkiet förra året, då ett befruktat ägg fördes in en kvinna med transplanterad livmoder. Detta försök slutade med missfall. Den turkiska kvinnan är den enda förutom de patienter som ingår i det svenska forskningsprojektet som fått en livmoder transplanterad. Till skillnad från försökspersonerna i det svenska forskningsprojektet kom denna livmoder från en hjärndöd donator, som samtidigt donerade ett flertal organ till flera olika mottagare.
Media rapporterar att livmodertransplantation är en kontroversiell fråga, just för att den svenska metoden innebär att organ tas från levande donatorer. Kritiska röster menar att det inte skulle vara berättigat att låta en levande donator genomgå en så omfattande operation, med tanke på att det inte handlar om ett livräddande ingrepp.
