Kerstin Landin-Wilhelmsen vill höja handledarnas status

Hon ser sig som en ambassadör för universitetet i hela sjukhusregionen.
– Kursledarskapet för medicinstudenterna är min klart viktigaste uppgift nu, säger Kerstin Landin-Wilhelmsen, ny professor i medicin.

Kerstin Landin-Wilhelmsen vill synliggöra läkarstudenterna i sjukvården. Under hösten har hon rest runt till alla sju sjukhus i Västragötalandsregionen och Halland som universitetet nu samarbetar med och träffat de läkare som är handledare.
– Det gäller att höja handledarnas status. Många av läkarna jag träffat visar ett stort engagemang. Det betyder mycket för dem att få tillhöra akademins verksamhet. När jag kom till mötet i Borås satt 60 läkare där. Vilken lycka att få se deras intresse!

Med sin nya professur kan hon ägna mer tid åt forskning och undervisning och trappar ner sitt arbete med endokrinpatienter. I år har hon 122 studenter i internmedicin, betydligt fler än i fjol.
– Det ställer stora krav på oss att ha bra verksamhetsförlagd utbildning och att det finns bra förebilder på sjukhusen i Borås, Alingsås, Varberg, Lidköping, Kungälv, Skövde och NÄL för de blivande läkarna.

Började som idrottslärare

Kerstin Landin-Wilhelmsen växte upp i Kalmar, läste till gymnastikdirektör, jobbade som idrottslärare några år innan hon flyttade till Lund och läste medicin. Under sin tjänstgöring på hjärtintensiven i Malmö blev hon erbjuden en tjänst med bland annat benforskning i Göteborg. ”Perfekt för dig som är gymnastikdirektör, sa professorn.”
– Jag som skulle bli kardiolog bytte tvärt bana och kom att dubbelspecialisera mig i invärtesmedicin och endokrinologi. Så kan det gå, säger hon och ler stort.

Så småningom blev Kerstin Landin-Wilhelmsen adjungerad professor år 2002 och lyckades bland annat få in ett, som hon säger, hormonpaket i Världshälsoorganisationen WHOs MONICA-studie, där 38 länder deltar. Under 20 år har hon också haft patienter på benmottagningen. I ett annat mångårigt forskningsprojekt hon startat har bensköra kvinnor fått tillväxthormon. Nu görs en uppföljning och resultatet kan jämföras med data ur MONICA-studien.
– Visserligen är det många stora projekt, men de korsbefruktar varandra. Jag har jobbat dubbelt under långa perioder och sällan kommit hem före åtta. Men min man förstår att forskningen är en livsstil. Han är också forskare, och dessutom bra på att sköta marktjänsten hemma.

Livgivande möten

När Kerstin Landin-Wilhelmsen berättar om sin forskarbana blir det tydligt hur tillfälligheter har styrt hennes väg. Som när hon skrev en uppmärksammad lärarhandledning om att ordna lägerskola på cykel, och tack vare den fick i uppdrag att vara Cykelfrämjandets ambassadör i USA. Det ledde till att hon stannade ett år.

En enorm vilja och uthållighet när det gäller att genomdriva projekt verkar hon också ha. Kryddan i livet är möten med människor, gärna från andra länder. Därför gillar hon också att ha många internationella doktorander.

Vad har du mer på gång?

– En ny studie om bisköldkörteln. Och så är jag fortfarande ansvarig för det nationella vårdprogrammet för kvinnor med Turners syndrom.  Det är ett omfattande utvecklingssamarbete med läkare inom åtta discipliner vid Sveriges alla universitetssjukhus. I stort baseras de internationella riktlinjerna på vårt arbete.

Kerstin Landin-Wilhelmsen delar gärna med sig av sina erfarenheter, kanske är det därför hon trivs så bra med att handleda doktorander. Hon vill lära dem att bli självständiga och hennes råd till dem kan låta så här:
– Var alltid lyhörd för tillfälligheter och vad som händer i samhället. Då kommer framstegen. Som läkare får du aldrig sluta att vara detektiv. Ställ frågor och tänk vidare. Patienten ska alltid få en diagnos. Du klurar ut det, bara du är nyfiken.

AV: MONICA HAVSTRÖM

Dolda talanger: Tävlade i SM i höjdhopp som ung. Friidrotten banade väg för en sund livsstil och kamratskap för livet. Bra röstresurser, har sjungit i kör sedan skoltiden. Skriver slagfärdiga texter till disputationsmiddagar.