Håkan Billig, tidigare huvudsekreterare för ämnesområde medicin, har fått ett nytt uppdrag i Vetenskapsrådets regi: som ledamot i Rådet för forskningens infrastrukturer. Rådet driver VR:s strategiska satsningar inom forskningsinfrastruktur.
Rådet för forskningens infrastrukturer består av ett tiotal ledamöter som utses av Vetenskapsrådets styrelse. Även Forte, Formas och Vinnova nominerar ledamöter till rådet. Ledamöterna har olika forskningsbakgrund och är verksamma vid olika lärosäten, men Håkan Billig betonar att han inte representerar vare sig sitt ämnesområde eller sitt universitet:
– Rådets uppgift är att ta ett helhetsgrepp på de strategiska satsningarna. Då handlar det om att bedöma vilka sökanden som har de bästa förutsättningarna för att skapa en nationell infrastruktur som är tillgänglig för alla, säger Håkan Billig.
Strategi på alla nivåer
Satsningarna på infrastruktur inom svensk forskningsfinansiering har ökat markant de senaste åren, och de summor som satsas på biobanker, forskningsanläggningar, maskinparker, databaser och annan infrastruktur överstiger nu projektmedlen från VR.
– Man kan se ett tydligt skifte, där Vetenskapsrådet, Wallenbergsstiftelsen och andra stora finansiärer tillsammans med universiteten lägger allt större vikt vid gemensamma satsningar på infrastruktur, säger Håkan Billig, som menar att det nu måste finnas någon med strategiskt ansvar inom infrastruktur på alla nivåer i det svenska forskarsamhället:
– Satsningar inom infrastruktur löper ofta över flera decennier och sätter ut riktningen för den forskning vi gör lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. På alla nivåer, från enskild forskare till universitets- och regional nivå, behövs långsiktiga strategier för hur man optimalt utnyttjar den infrastruktur som finns och förbereder för framtida satsningar.
Samarbete, inte konkurrens
Satsningarna på infrastruktur är prestigefyllda för de universitet som får ansvar för dem, och kan också leda till rekrytering av internationella toppforskare. Men Håkan Billig menar att enskilda universitet måste inse att de inte kan tävla med varandra genom att bygga upp egna resurser, och att de istället får skapa förutsättningar för att dra nytta av de gemensamma infrastruktursatsningar det rör sig om.
– Det är dags för ett nytt tänk, där man slutar se sig som vinnare eller förlorare. Den som gick tomhänt ur en utlysning borde inte känna hur orättvist det är att någon annan fick en infrastruktursatsning, utan se till att vara aktiv och bygga upp modeller som utnyttjar satsningen.
Äpplen mot päron
I diskussionerna kring vilken satsning som borde prioriteras har de satsningar som jämförs sällan stora likheter. Ofta är det förslag inom helt skilda ämnesområden som ställs mot varandra.
– Rådet har flera beredningsgrupper som bidrar med detaljkunskaper inom alla ämnesområden, och som hjälper oss värdera olika möjligheter. De som känner mig vet att jag inte låter mig imponeras av förkortningar och att jag inte drar mig för att ställa kritiska frågor som kan förtydliga vilket val som är det optimala, säger Håkan Billig, som sedan tidigare även är ordförande för den nationella biobanksplattformen BioBanking and Molecular Resources Infrastraucture of Sweden, BBMRI.se.
AV: Elin Lindström Claessen
