För att stärka Sveriges ställning inom klinisk forskning och utveckling föreslås i en utredning som idag överlämnats till regeringen att ett nationellt samordningssystem inrättas, Nämnden för samordning av kliniska studier- och regionala stödfunktioner. Nämnden föreslås, förutom att identifiera patienter och prövare, ge råd och stöd till den kliniska forskningens aktörer.
Sedan slutet av 1980-talet har kliniska prövningar av nya läkemedel, trots tidigare goda förutsättningar i Sverige, haft en stor nedgång. Kliniska prövningar är viktiga för utvecklingen av hälso- och sjukvården och för att Sverige ska vara fortsatt attraktivt för läkemedelsindustrin. För att förbättra förutsättningarna behövs en ökad samordning mellan kliniker och sjukvårdshuvudmän och en bättre samverkan mellan sjukvården och läkemedelsindustrin.
För att utveckla och bygga en starkare svensk miljö för kliniska studier föreslår utredningen:
- Ett nationellt samordningssystem som bygger på en ny central nämndmyndighet – Nämnden för samordning av kliniska studier – och regionala stödfunktioner. Huvuduppgiften är att identifiera patienter och prövare. Systemet ska också kunna ge råd och praktiskt stöd före och under studierna, erbjuda utbildningar samt följa upp verksamheten.
- Ett antal särskilda utvecklingsinsatser där uppbyggnaden av en gemensam informationsportal och ett gemensamt system för att identifiera och nå kontakt med patienter som passar för specifika kliniska studier bör inledas omedelbart.
- Åtgärder för att snabba upp och effektivisera de regulatoriska processerna
- Åtgärder för att förbättra statistiken och möjliggöra en bättre uppföljning.
Statens satsning uppgår till 40 miljoner kronor per år 2014 och 2015 samt 50 miljoner kronor per år från och med 2016.
