Hur bra är peer review som urvalsmetod för att hitta forskning som verkligen bryter ny mark och förändrar världen? Och hur kan metoden utvecklas för att bli bättre och säkrare? Vetenskapsrådets tidning Curie har intervjuat Terttu Luukonen, Finland, som studerat processen för peer review vid Europeiska forskningsrådet.
När en vetenskaplig artikel eller ansökan om forskningsanslag ska bedömas används ofta peer review. Metoden innebär att artikeln eller ansökan bedöms av andra forskare inom samma område (kollegial bedömning). Tanken är att processen ska ge en opartisk och rättvis bedömning där de bästa bidragen väljs ut.
Att använda peer review vid bedömningen av vetenskapliga artiklar blev vanligt först efter andra världskriget som en följd av den ökade specialiseringen inom forskningen. Metoden har spelat en stor roll för vetenskapens kvalitet och integritet.
Men hur bra är egentligen peer review på att identifiera banbrytande forskning? Och hur kan metoden utvecklas för att bli bättre och säkrare? Det är frågor som Terttu Luukkonen vid Forskningsinstitutet för finsk ekonomi i Helsingfors forskat om.
Läs mer i tidningen Curie: http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2013-10-28-konsten-att-hitta-banbrytande-forskning.html
