Den prestationsbaserade delen av institutionernas fakultetsanslag ska fortsättningsvis användas till strategiska satsningar på fakultetsnivå. Det framkommer av fakultetens budget för nästa år, som beslutats av akademistyrelsen.
Förändringen kommer att innebära att två institutioner, odontologi samt vårdvetenskap och hälsa, ökar sin andel av fakultetsanslaget, medan de övriga fyra institutionerna i realiteten får en minskad andel. För att dämpa de negativa effekterna genomförs förändringen i två steg.
Långdragen diskussion
Frågan om hur fakultetsanslaget ska fördelas mellan institutionerna har länge varit omdiskuterad. Totalt fördelas 185 miljoner kronor av fakultetsanslaget i direkta anslag till Sahlgrenska akademins sex institutioner, och hittills har en mindre del av detta anslag fördelats baserat på bibliometri och utfallet från externa finansiärer. Denna prestationsbaserade del kommer nu att upphöra, med undantag för den medfinansiering som fakulteten gör för unga forskare med externa forskningsanslag.
För att förändringen inte ska komma för plötsligt för institutionerna genomförs den över två år.
– Det har visat sig vara svårt att hitta en bra modell för att fördela medel efter prestation. Våra institutioner har helt olika förutsättningar både för publiceringar och framgången när det gäller anslag från Vetenskapsrådet och andra finansiärer, säger dekanus Olle Larkö.
”Märkligt med egen fördelningsmodell”
Mest förlorar institutionen för medicin, vars fakultetsanslag om två år kommer att minska med 15 procent. Prefekten Hans Carlsten menar att det är märkligt att Sahlgrenska akademin nu väljer en helt egen fördelningsmodell. Både staten och universitetet fördelar 20 procent av fakultetsanslaget baserat på prestation, och Hans Carlsten anser att de forskare som genererat fakultetsmedel i nationell konkurrens borde få ta del av belöningen.
– Jag kan konstatera att vi inte fått gehör för vår kritik. Det prestationsbaserade fakultetsanslaget har tidigare använts för att betala löner för personer som är motorn i vår framgångsrika forskning, de som drar in externa medel och bygger framgångsrika forskningsmiljöer. Nu måste vi se över hur vi ska klara den finansieringen, säger Hans Carlsten, som räknar med att använda sparat kapital till dessa löner i en övergångsperiod.
Avvaktar bättre fördelningsmodell
När den nya fördelningsmodellen fått full effekt kommer institutionen för odontologi att ha ökat sitt basanslag med nästan tre miljoner kronor per år, en ökning med 15 procent. Prefekten Annika Ekestubbe har förståelse för kritiken men tycker det är bra att den prestationsbaserade delen nu läggs som strategiska satsningar i avvaktan på en bättre fördelningsmodell.
– Prestationsdelen har alltid varit föremål för diskussion och även om man använt vad man tror är de bästa kriterierna för en rättvis spegling av forskningsaktiviteten så har institutionernas forskningsområden helt olika förutsättningar, särskilt när det gäller externa medel. På institutionen är vi mitt i en generationsväxling och behöver rekrytera på postdoktoral nivå. Det ökade fakultetsanslaget innebär att vi nu kan satsa på unga forskare och ytterligare stärka våra forskningsmiljöer, säger Annika Ekestubbe.
Satsar strategiskt
Samtidigt som akademistyrelsen gör om fördelningsmodellen för institutionerna ökar akademistyrelsen nu de fakultetsgemensamma medlen från 20 till 30 miljoner kronor. Pengarna ska finansiera flera strategiska satsningar, som återvändarbidrag, medfinansiering för unga forskare och rekryteringsbidrag för externa forskare. Akademistyrelsen kommer också att stärka forskningsmiljön inom logopedi och biomedicinsk laboratorievetenskap.
– Det finns en stor enighet i akademistyrelsen om de strategiska satsningarna, bland annat på yngre forskare. Det är satsningar som i förlängningen kommer att gynna hela fakulteten, säger dekanus Olle Larkö.
Akademistyrelsen planerar att fortsätta undersöka hur basanslaget bäst ska fördelas. Det slutgiltiga beslutet om 2015 års budget tas först nästa år.
OM FAKULTETSANSLAGET
För 2014 ökar staten den andel av anslaget för forskning och forskarutbildning som omfördelas mellan universiteten efter prestation, från tidigare tio procent till tjugo procent. Totalt kommer Göteborgs universitet att få nästan en och en halv miljard i statligt forskningsanslag, där 20 procent av det anslag som ska fördelas mellan fakulteterna fördelas baserat på forskningsprestation. 2014 får Sahlgrenska akademin 381 miljoner kronor. Fakulteten använder dessa medel till lokalutgifter, särskilda satsningar, Core Facilities och basanslag till institutionerna. Tidigare år har en del av medlen även fördelats till institutionerna baserat på prestation.
