Regeringen vill införa en ny modell för att fördela en del av de direkta anslagen till lärosätena. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att ta fram ett förslag baserat på kollegial bedömning som ska höja forskningskvaliteten.
– Nu gäller det att konstruera en utvärderingsmodell som verkligen befordrar forskningens kvalitet och genomslag, snarare än volym. Och som inte gör att för mycket forskningstid äts upp av utvärderingar, konstaterar generaldirektör Mille Millnert i Vetenskapsrådets tidning Curie.
Ungefär 40 procent av lärosätenas forskningsintäkter består av fakultetsanslag från regeringen. Sedan fyra år tillbaka fördelas tio procent av detta baserat på hur mycket forskarna publicerar sig och citeras samt mängden externa medel. I forsknings- och innovationspropositionen från förra hösten meddelade regeringen att de ville låta ta fram förslag till en ny modell för att utvärdera forskningens kvalitet och relevans som grund för resursfördelningen.
Enligt regeringens uppdrag, som Vetenskapsrådet sedan fick i mars i år, ska forskningskvaliteten utvärderas med hjälp av kollegial bedömning – peer review. Vetenskapsrådets generaldirektör Mille Millnert är övertygad om att det är rätt väg att gå.
Tio procent av fakultetsmedlen (det vill säga de direkta medlen för forskning och forskarutbildning exklusive ALF-medlen), kan fördelas mellan lärosätena varje år på basis av prestation. Det innebär att drygt 1 miljard kronor fördelas. Från och med nästa år föreslår regeringen en höjning av denna andel.
Hittills har omfördelningen varit relativt blygsam. Som mest har ett lärosäte förlorat sammanlagt 14 miljoner kronor under perioden 2011–2013. Det lärosäte som tilldelats mest medel har tilldelats 6 miljoner kronor.
Läs mer i Curie: http://tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2013-10-16-kollegial-bedomning-ska-hoja-forskningens-kvalitet.html
