Svenska sällskapet för medicinsk forskning, SSMF, ger forskningsmedel till två juniora forskare vid Sahlgrenska akademin: njurforskaren Kerstin Ebefors och beroendeforskaren Petra Suchankova Karlsson.
Kerstin Ebefors ingår i Jenny Nyströms forskargrupp, där hon studerar molekylära mekanismer bakom en vanlig njursjukdom som kallas IgA-nefrit.
– IgA-nefrit leder med tiden till att patienten kan behöva dialys och transplantation av en ny njure. Tyvärr finns det idag ingen botande behandling, men genom att öka kunskapen kring de bakomliggande molekylära förändringar som sker i njuren vid sjukdomen hoppas vi kunna finna information som leder till specifika läkemedel mot IgA-nefrit, säger Kerstin Ebefors.
Kerstin Ebefors får nu finansiering under två år som postdoktor på University of Michigan, där hon ska fördjupa sin forskning om njursjukdomar.
– Jag kommer att fortsätta att forska på njursjukdomar i USA, och lära mig att använda system biologiska metoder och bioinformatik för att komma vidare med min forskning, säger Kerstin Ebefors, och konstaterar att anslaget betyder mycket för henne:
– Det ger mig chansen att komma iväg utomlands och lära mig nya metoder och meritera mig.
Petra Suchankova Karlsson disputerade för två år sedan vid Sahlgrenska akademin, och har nyligen avslutat ett år som postdok vid ett av NIH:s institut i USA. Hon får nu finansiering under två år för att fortsätta sitt arbete inom beroende och belöningssystemet i hjärnan. Hon ingår i en grupp under ledning av Jörgen Engel och Elisabet Jerlhag vid sektionen för farmakologi, och arbetar också fortfarande med den grupp vid National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism där hon gjorde sin postdok.
– Båda forskargrupperna har gemensamma forskningsintressen och ägnar sig åt att studera hur hormoner som stimulerar eller hämmar aptiten är involverade i beroendesjukdomar och då särskilt alkoholberoende, säger Petra Suchankova Karlsson, vars mål är att öka förståelsen för de mekanismer som leder till beroende.
I USA var Petra Suchankova Karlsson delaktig i en klinisk studie, där hungerhormonet ghrelin studerades, med fokus på dess effekter på alkoholintag och alkoholsug. Hon intresserar sig även för magtarmhormonet GLP-1, som också kan vara betydelsefullt för alkoholberoende. I samarbete med forskargruppen vid National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism håller hon också på att starta ett projekt där de med hjälp av sällsynta hjärnvävnadsprover från bortgångna alkoholberoende och friska individer ska undersöka dessa hormonsystem i relevanta hjärnområden:
– Det är så vitt vi vet första gången detta görs och kan besvara en del frågor vad gäller systemens verkan i människohjärnan, säger Petra Suchankova Karlsson.
