Ett sjuttiotal anställda deltog vid det allmänna akademimötet om de förslag som Reformklubben presenterat i sin rapport. Mötet gav styrelsen en uppfattning om vilka förslag kollegiet vill genomföra först.
Elias Eriksson, professor i farmakologi, ansåg att det finns en stor enighet bland kollegorna kring flera förslag, som dessutom är förhållandevis lätta att genomföra. Som exempel på sådana förslag som borde kunna genomföras snabbt nämnde han en ny typ av forskarutbildning riktad mot kliniker och ny organisation för Core Facilities.
– Bland de större frågorna är det min personliga åsikt att det är viktigt att se över kollegialiteten, som hur valberedningar och våra råd tillsätts, sade Elias Eriksson.
Andra mötesdeltagare förde fram återförandet av ämnesföreträdare som en fråga där det finns stor konsensus och som därför borde kunna genomföras snabbt, liksom förslaget att återföra lönemedel från institutionerna till fakulteten när medarbetare går i pension för att möjliggöra fler strategiska satsningar.
Claes Dahlgren, professor i medicinsk mikrobiologi, ansåg att styrelsen först bör genomföra en omfattande genomlysning av institutionsindelningen, innan andra frågor aktualiseras.
– Det är en stor och svår fråga, men det hänger ihop med många problem som flera förslag försöker lösa. Börja med att undersöka vad institutionsreformen gett och vad som skulle kunna bli bättre, menade Claes Dahlgren.
Åsa Axelsson, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, lyfta fram fördelningen av fakultetsanslaget som en viktig fråga. Hon menade att institutionens tunga utbildningsuppdrag gör det svårt att skapa sig den forskningsbas som krävs för att lyckas bättre i konkurrensen om externa forskningsmedel.
– Det är viktigt att all akademisk personal har möjlighet att både vara forskare och lärare, sade Åsa Axelsson.
En fråga som engagerade på mötet handlade om ALF-medel, och svårigheten för klinisk personal att hinna forska.
– Trots att man har både medel och projekt kan det vara svårt att loss personal, sade Katarina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin.
– SU:s högsta ledning är tydliga med att de håller en kupad hand över ALF-medlen och den kliniska forskningstiden. Problemen finns längre ned i systemet, sade dekanus Olle Larkö.
Även svårigheterna att rekrytera unga medicinare till forskningen diskuterades på mötet. Elias Eriksson kallade rekryteringen ”katastrofal” och menade att det nu är dags att inse stundens allvar:
– Det är mycket magert, både inom preklinisk och inom klinisk forskning. Vi behöver mer resurser och initiativkraft på fakultetsnivå, sade han, men prodekanus Eric Hanse menade att läget ljusnat:
– Tack vare satsningen på medicinsk basvetenskap, utökningen av läkarprogrammet, det nya examensarbetet, amanuensprogrammet och forskarintag till läkarprogrammet ser vi idag ett betydligt större intresse för forskning bland våra läkarstudenter än för bara fem år sedan.
De akademigemensamma mötena är ett forum för kollegial diskussion, med fokus på frågor som står högt på akademistyrelsens agenda. Alla anställda är välkomna att delta. Mötena är förlagda över lunch, och deltagarna bjuds på en smörgås och dryck.
Nästa möte är onsdagen den 27 november klockan 12.
