professorerna.
Andelen kvinnor bland högskolans forskande och undervisande personal har ökat från 38 till 43 procent under de senaste tio åren. För de flesta forskningsområden och anställningskategorier tycks riktningen gå mot en jämnare könsfördelning, men i vissa fall kan man skönja en risk för manlig underrepresentation i framtiden om utvecklingen håller i sig. Det visar en ny analys från Universitetskanslersämbetet.
Andelen kvinnor har mellan 2002 och 2012 ökat inom samtliga anställningskategorier, men främst inom de kategorier där männen tidigare varit mer överrepresenterade. De tydligaste ökningarna har skett bland lektorer, professorer och bland de med så kallad meriteringsanställning (bland annat forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer). Andelen kvinnliga professorer ökade från 14 till 24 procent mellan 2002 och 2012.
Andelen kvinnor bland de nyanställda 2012 var högre än bland dem som redan tidigare fanns inom de olika anställningskategorierna. Tydligast är skillnaden bland professorer där andelen kvinnor bland de nyanställda var 35 procent gentemot 23 procent bland de som redan tidigare var professorer.
Om man med jämn könsfördelning menar en andel inom intervallet 40–60 procent kan man se att andelen kvinnor bland de nyanställda lektorerna och de med meriteringsanställning redan passerat eller ligger nära 60 procent inom vissa forskningsområden. Inom samhällsvetenskap uppgick andelen kvinnor till 64 procent av samtliga nyanställda med meriteringsanställning. Samma siffra för nyanställda lektorer inom medicin och hälsovetenskap var 68 procent.
– Vi ser en könsfördelning i förvandling. I de flesta fall tycks riktningen gå mot en jämnare könsfördelning, men i vissa fall finns det en risk att vi på lång sikt istället går från en jämnare fördelning, säger Per Gillström, utredare på Universitetskanslersämbetet.
Trots denna utveckling finns det områden med fortsatt stark manlig dominans, till exempel teknikområdet.
