Annelie Hyllner ångrar inte att hon tackade ja till uppdraget i Sahlgrenska akademins styrelse förra sommaren. Nu har hon avverkat ett av sina tre år på posten. Styrelsens alla diskussioner ger henne en ny helhetssyn. Det har hon direkt glädje av i sitt arbete som internationell samordnare på kansliet.
Här kan du se TV-intervjun med Annelie Hyllner inför hennes resa till Rwanda:
I styrelsen för Sahlgrenska akademin sitter en representant för varje institution. Sedan första juli 2012 har också all teknisk och administrativ personal en egen representant – för första gången sedan akademin bildades.
– Regelverket har alltid varit att lärarna valt sin fakultetsstyrelse, men i fjol kom nya direktiv från Pam Fredman. Valberedningens arbete ledde sedan fram till att jag röstades in, säger Annelie Hyllner.
Lyfta frågor
Det kan tyckas vara på tiden att styrelsen får en person som kan lyfta frågor från akademins alla anställda som inte forskar eller undervisar. Det motsvarar nästan en tredjedel, 31,5 procent, av hela personalgruppen. Annelie håller med om att det är mångas röster hon ska föra fram.
– Mitt uppdrag i styrelsen är att se till helheten kring det som rör administrativa frågor. Initialt är det ofta forskningsfrågor som kommer upp men ganska snart ska dessa kopplas till mer administrativa spörsmål.
Styrelsen träffas fyra gånger per termin och då är det rätt tjocka buntar med papper som hon ska ha läst igenom före mötet. När hon nu kan summera ett av sina tre år tycker hon att det har varit lärorikt.
– Jag får en bra överblick av allt som sker och kommer att ske inom akademin. Det har jag direkt nytta av i mitt eget arbete, till exempel när jag får frågor om återvändarbidraget. Det är en av de stora frågorna som styrelsen har diskuterat under det gångna året. Likaså allt som rör internationell rekrytering av forskare.
– Det är också viktigt att representanter för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen deltar i akademistyrelsens möten, säger Annelie.
Synligare internationellt
Hon vill bidra till att akademin blir mer synlig på den internationella arenan.
– Jag tycker att alla personalkategorier ska få möjlighet till mer internationella erfarenheter. Det är just detta som präglar även mitt jobb till vardags. Internationalisering är ett helhetsområde och spänner över alla yrken inom akademin, från studenter till lärare och teknisk administrativ personal.
Annelie Hyllner ser dock att det finns hinder för att kunna jobba effektivt med internationaliseringsfrågor inom Göteborgs universitet.
– Idag är det mycket stuprörstänk och alltför många är bara experter inom sitt eget stuprör. När jag ska hjälpa doktorander som ska resa utomlands märks dessa problem direkt. Plötsligt har vi frågor som rör lika mycket ekonomi som personal och utbildning, men det saknas bra kopplingar.
Terminens första styrelsemöte i slutet av augusti missar Annelie eftersom hon är i Rwanda. Där ska hon vara med och starta ett nytt, Sida-finansierat forskningsprojekt inom barn- och mödrahälsovård.
Mer om akademistyrelsens arbete och inplanerade möten här
