Stefan Lindgrens förslag kommer inte som en överraskning för Sahlgrenska akademins läkarprogramskommitté. Ordföranden Agneta Ekman tror dock att det kommer krävas ett hektiskt arbete på fakulteten om förslaget går igenom.
Enligt förslaget skulle förändringarna träda i kraft redan höstterminen 2015. I korta drag innebär förändringarna att läkarutbildningen blir en termin längre och studenterna efter sex års utbildning inte bara blir examinerade läkare utan också legitimerade – nuvarande AT-utbildning försvinner. I realiteten blir tiden fram till legitimation därmed minst ett år kortare. Göteborgs universitet får ansvaret för att de läkarstudenter som utexamineras härifrån har den kompetens som krävs för att självständigt arbeta som läkare.
– Kraven för läkarlegitimation ökar, samtidigt som tiden fram till legitimationen blir kortare. Det blir en svår ekvation att lösa, säger Agneta Ekman.
Effektivisering
Lösningen på denna svåra ekvation blir sannolikt att effektivisera dagens utbildning genom att väva in de nya momenten i befintliga kurser. Agneta Ekman poängterar att det är viktigt att fånga upp den kompetens hos till exempel AT-studierektorer som hittills arbetat med AT-utbildning inom sjukvården:
– Vi måste fråga oss om våra lärare inom universitetet har den kunskap och kompetens som krävs för att nå de nya målen i examensbeskrivningen, när det gäller till exempel förbättringsarbete i vården och medicinskt beslutsfattande.
AT-utbildningen ska enligt förslaget ersättas av flera längre kliniska perioder på uppemot fem eller sex veckor på varje plats. Studenternas träning i klinisk kompetens ska successivt öka i svårighetsgrad.
Värnar prekliniska ämnen
De föreslagna förändringarna kommer att kräva en omarbetning av läkarprogrammet, konstaterar Agneta Ekman. Enligt utredningen måste basvetenskaper och kliniska vetenskaper integreras i högre grad. Läkarprogrammet i Göteborg har delvis valt att gå i motsatt riktning, och profilerat basvetenskapen för att väcka intresse hos unga läkare att välja en bana som forskare och lärare och därigenom också säkerställa att det finns lärare inom dessa områden även i framtiden för nya kullar av medicinstudenter.
– Jag är glad att Stefan Lindgren noterar att läkarprogrammet också kan vara grunden för en akademisk karriär inom basvetenskap. Vi tror det är viktigt att inte fragmentera för mycket under utbildningen och hoppas kunna bevara vår struktur.
Remissrunda före beslut
Det förslag som nu har presenterats har diskuterats en längre tid, och innan riksdagen får en proposition att ta ställning till ska förslaget nu ut på en remissrunda.
– Förslaget tar bara upp läkarutbildningen fram till legitimation, och jag hade gärna sett ett större grepp. Det är till exempel oklart om en nybliven läkare ska kunna inleda ST-utbildning direkt efter examen, eller om det ska krävas en viss klinisk verksamhet innan dess, säger Agneta Ekman, som konstaterar att även sjukvården i allra högsta grad kommer att påverkas av att inte längre ha AT-läkare och att även vården behöver ha beredskap för förändringen.
Blandade reaktioner bland studenterna
Amanda Westling, Annika Malmborg och Hanna Samuelsson går alla sin fjärde termin på läkarprogrammet vid Göteborgs universitet.
– Jag tycker mest det är negativt, säger Amanda Westling. Vi som går läkarprogrammet har signat upp för en lång utbildning, det visste vi redan när vi sökte, men jag tror inte att en termin till i skolbänken kan ersätta AT. Handledd klinisk utbildning är superviktigt.
– Jag tycker det är positivt att utbildningen anpassas mer efter Europa, men då måste hela utbildningen göras om i grunden, säger Hanna Samuelsson.
– Det är intressant att de vill göra en utbildning som redan är väldigt akademisk och vetenskaplig ännu mer vetenskapsfokuserad, men jag vet inte vad man vill vinna på att korta ner utbildningen, säger Annika Malmborg.
Kåren: ”Positivt att slippa flaskhalsen”
Jim Collander är vice ordförande för Sahlgrenska akademins studentkår och utbildningsansvarig inom SAKS. Han konstaterar att det kommer att bli upp till varje enskilt lärosäte hur bra läkarutbildningen blir om förändringarna genomförs.
– Idag får många vänta länge på att få en AT-plats, så det är positivt om vi slipper den flaskhalsen. Det är också positivt att utbildningen blir bättre synkad med Europa, så att det inte blir lika svårt för läkare som utbildats i andra länder att komma hit och jobba, säger han.
Även om Jim Collander kan se att det är nödvändigt att förändra läkarutbildningen tror han att det även blir negativa konsekvenser.
– Det är redan väldigt fullt av läkarstudenter både här och på sjukhuset, och när programmet blir längre blir det ännu fler. Och när utbildningen på universitetet förlängs med en termin behöver studiestödssystemet också ändras. Redan idag är det många som inte kan ta studielån för sina sista terminer på programmet, säger han och tillägger att han också tror att kvaliteten på nylegitimerade läkare kommer att sjunka:
– Det vore naivt att tro att man kan få lika bra läkare på sex år som på de sju och ett halvt år som utbildningen i realiteten tar idag.
