Hon är professorn som inte förstår sig på uppdelningen mellan preklinisk och klinisk forskning. Själv tycker hon det är lika roligt att arbeta kliniskt med patienter, på forskningslabb och med studentundervisning.
– För mig hör klinik och cellbiologi ihop. Mitt ämne, ortodonti, knyter ihop kraniofacial utveckling, benbiologi och vävnadsreaktioner med klinisk behandling av patienter med käk- och bettavvikelser, säger den nyblivna professorn Maria Ransjö.
Hon intresserar sig för hur benvävnadens celler bildas och fungerar och hur detta styrs av olika signaler. Skelettet är under ständig ombyggnad i en välbalanserad process: celler som kallas osteoklaster tar bort ben och celler som kallas osteoblaster bildar ny benvävnad. Olika sjukdomar som påverkar dessa cellers aktivitet kan dock orsaka sjukliga förändringar i benvävnaden.
– Det är viktigt att förstå hur osteoblasterna och osteoklasterna fungerar och regleras för att kunna behandla dessa patienter, säger Maria Ransjö. Hon tillägger att osteoblasterna och osteoklasterna behövs då man som tandläkare gör tandförflyttningar på patienter eftersom både resorption och nybildning av ben då sker runt tänderna.
Hon har ett brinnande intresse för sitt forskningsområde, det märks på hennes klara blick och hennes intensiva röst när hon berättar om hur det började. Hur hon som ung efter viss tvekan accepterade platsen på tandläkarutbildningen i Umeå, hur hon sen under utbildningen fascinerades av att kunna studera celler i mikroskopet. Tillsammans med en kurskamrat började hon med ett forskningsarbete inom oral patologi hos professor Gunnar Gustafson. I forskningsgruppen ingick även Ulf Lerner som senare blev professor i oral cellbiologi och handledare för det doktorandprojekt som Maria Ransjö började med direkt efter tandläkarexamen.
– Jag intresserar mig faktiskt fortfarande för i stort sett samma frågeställning som den forskningsuppgift jag började med som student, signaler som styr de benresorberande osteoklasterna, säger hon, och tillägger att osteoklaster är hennes favoritcell:
– Det är en fascinerande och mycket kompetent cell, men eftersom den har kort livslängd måste det bildas nya osteoklaster på de ställen där ben resorberas.
Glas som påverkar benbildningen
Maria Ransjö är också intresserad av hur biomaterial som används för rekonstruktion av benvävnad kan påverka osteoblaster och osteoklaster, och fascineras nu särskilt av bioaktivt glas.
– Det lät först ointressant, tills jag fick se ett histologiskt prov, säger hon och slår upp en bild i en bok för att visa: Kolla, cellerna kryper in i sprickbildningar i glaspartiklarna och det bildas ben där, det är jättespännande!
Maria Ransjö och hennes kollegor har nyligen konstaterat att glaset även påverkar osteoklaster och hämmar benresorption. De studerar hur glaset kan påverka bencellernas beteende:
– Är det joner frisatta från glaset eller ytegenskaperna hos materialet som har effekt?
Genomtänkta presentationer
Under 30 år har Maria Ransjö tillhört Umeå universitet, först som student och doktorand, senare som forskare och lärare. Sex av de åren fick hon utmärkelse som bästa lärare av studenterna på tandläkarutbildningen i Umeå
– Jag tror det studenterna uppskattar är att jag gärna försöker koppla ihop kliniska frågor med bakomliggande biologiska mekanismer – och tvärtom. Jag använder nästan aldrig text i mina föreläsningar, utan gillar att tala mer fritt kring bilder. Jag utgår från en röd tråd för föreläsningen, och väljer sedan innehållsrika bilder för att illustrera budskapet, säger hon när jag ber henne beskriva sin föreläsningsstil.
Expert på läpp-, käk- och gomspalt.
Hennes bakgrund inom oral cellbiologi, som hon också fick sin docentur inom, är ovanlig inom ortodonti. Samtidigt som hon arbetat med undervisning och forskning inom oral patologi, cellbiologi och ortodonti har hon hela tiden också arbetat kliniskt, först som allmäntandläkare och sedan som specialist i ortodonti.
– Det är jättekul att jobba som tandläkare, att möta patienter och arbeta med händerna, säger Maria Ransjö, som under drygt tio år var ansvarig käkortoped i behandlingsteamet för barn med läpp-käk-, och gom (LKG)-spalt i norra Sverige.
– Inom LKG verksamheten kunde jag dra nytta av alla mina intresseområden: embryologin, cellbiologi, patologi och ortodonti. Jag tyckte det var väldigt roligt att behandla barn med LKG- spalt, man gör en viktig behandlingsinsats och det är spännande att arbeta i ett mångprofessionellt team, säger hon.
Bryter ny mark
Göteborg är helt ny mark för Maria Ransjö. Hon tyckte att det var dags att testa något annat än den institution i Umeå där hon ”blivit en del av inredningen”. Det som även lockade henne att söka sig hundra mil söderut var den starka forskning kring biomaterial som finns i Göteborg. Hon nämner särskilt BIOMATCELL VINN Excellence Center of Biomaterials and Cell Therapy som leds av Peter Thomsen.
– Inom Biomatcell är de otroligt duktiga, och det är väldigt kul att jag fått möjlighet till samarbete med dem, säger Maria Ransjö.
Följer Birgit Thilander
Maria Ransjös professur är inte vilken tjänst som helst, det är samma stol som professor emerita Birgit Thilander hade fram till sin pensionering.
– Bibi är en av de verkligt stora föregångarna inom ortodonti med sin banbrytande forskning om ansiktsskelettets utveckling och vävnadsreaktioner vid tandförflyttning. Hon är fortfarande forskningsaktiv trots att hon fyllt 88 år. Det är imponerande och inspirerande, säger Maria Ransjö.
Det visst du inte om Maria Ransjö
Hon gillar att springa, paddla kajak och är en riktigt duktig utförsåkare. Hon har inrett en ateljé för silversmide i sitt hus i Toltorpsdalen, där hon bor med sin sphynx (en raskatt utan päls).
Publikationer i urval:
Matemba SF, Lie A, Ransjö M (2006): Regulation of osteoclastogenesis by gap junction communication. J Cell Biochem 99;528-537
Sahlin-Platt A, Örtengren U, Ransjö M (2008): Effects of Dyract AP and released ionic products on periodontal ligament cells and bone marrow cultures. Dent Mater 24;1623-30
Shchukarev A, Ransjö M, Mladenovic Z (2011) To build or not to build; the interface of bone graft substitute materials in biological media from the viewpoint of the cells. Biomaterials Science and Engineering, 287-308. In Tech, Open Access
