Sju av tio personer med fetma drabbas av allvarliga följdsjukdomar. Forskare vid Sahlgrenska akademin får nu i uppdrag av EU att leda ett internationellt forskningsprojekt, som ska utveckla metoder för att identifiera vilka individer som är i riskzonen.
Andelen människor som har fetma ökar kraftigt i världen. Idag beräknas en halv miljon svenskar vara feta – en fördubbling jämfört med 1990 bland såväl män, kvinnor som barn.
Omkring 70 procent av alla personer med fetma drabbas av följdsjukdomar kopplade till övervikten, inte minst diabetes typ-2 som i sin tur är en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.
De europeiska läkemedelsföretagens sammanslutning EFPIA, som samlar 1 900 läkemedelsproducenter och forskningsinstitut, satsar nu tillsammans med EU forskningsmedel och resurser motsvarande cirka 140 miljoner kronor på att utveckla metoder som tidigt kan identifiera de individer med fetma som har störst risk att utveckla följdsjukdomar.
Projektet leds av professor Ulf Smith vid Göteborgs universitet och engagerar forskare vid Lundberglaboratoriet för diabetesforskning och vid Wallenberglaboratoriet.
– Att allt fler människor i världen blir sjuka som en följd av fetma innebär inte enbart att fler människor riskerar en för tidig död. Fetma är även ett ekonomiskt samhällsproblem. Bara i Sverige beräknas vårdinsatserna kring fetma uppgå till cirka 3 miljarder kronor per år, säger Ulf Smith.
Forskningen kring sjukdomar kopplade till ämnesomsättning och fetma har sedan länge en mycket stark ställning i Göteborg med många framgångsrika forskargrupper.
– Nu får vi tillfälle att arbeta tillsammans med tolv andra ledande forskargrupper i Europa, vilket förhoppningsvis kan leda till förbättrad behandling, säger professor Jan Borén vid Sahlgrenska akademin som är en av de medverkande forskarna.
Bland de konkreta forskningsinriktningarna märks bland annat grundläggande studier över hur överskottsfettet ansamlas och fördelas i kroppen, liksom dess konsekvenser för ämnesomsättningen och risk för sjukdomsutveckling.
