En rapport i samverkansprojektet för att skapa en gemensam svensk biobanksstruktur lämnades in till Vetenskapsrådet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i början på februari. Rapporten är det första steget mot att skapa en enhetlig nationell struktur för biobanker i Sverige.
Uppdraget har utförts av en projektgrupp med representanter för det nationella biobanksrådet (NBR) och den svenska nationella infrastrukturen för biobanksverksamhet och analys av biologiska prover (BBMRI.se) under knappt ett år. I rapporten har fyra arbetsgrupper med representanter för forskningssidan och sjukvård och biobanker gemensamt identifierat kvalitetskriterier som beskriver hanteringen av proverna. Rapporten beskriver också behovet av enhetlig standard och ger förslag på framtida förvaltning och finansiering av en gemensam biobanksstruktur, ett förslag som bygger på regionala samarbeten med central nationell samordning. Dessutom belyser rapporten vikten av en gemensam kommunikationsplan med huvudbudskapet att samhällsnyttan av biobanker är viktig för att skapa både ny kunskap och bättre vård.
Juni Palmgren, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för rådet för forskningens infrastrukturer, betonar vikten av ett samarbete mellan sjukvården och forskningen.
– Forskningen är beroende av de prover som vården samlar in. Sjukvården i sin tur kan dra nytta av de resultaten som forskningen kommer fram till.
Göran Stiernstedt, direktör på avdelningen för vård och omsorg på SKL, ser rapporten som ett viktigt steg på vägen mot ett mer utvecklat samarbete.
– Nu inleder vi en diskussion med Vetenskapsrådet för att ta ställning till nästa steg. En viktig bit är förankring av rapporten inom organisationerna för att komma vidare i en gemensam utveckling, säger Göran Stiernstedt.
