Biomedicinska analytiker och tandläkare tillhör de yrken där det kan behöva utbildas fler, visar Högskoleverkets rapport.
Rapporten är en redovisning av det uppdrag som regeringen gett Högskoleverket att informera universitet och högskolor om arbetsmarknadens framtida behov i relation till utbildningsutbudet på grundnivå och avancerad nivå. Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Högskoleverket gjort beräkningar av den framtida balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av utbildade från högskolan för ett trettiotal utbildningsgrupper.
Rapporten visar att det kommer att råda balans för en tredjedel av utbildningsgrupperna, exempelvis för arbetsterapeuter, programmerare och psykologer. För övriga kommer arbetsmarknaden antingen vara i stort behov av fler eller vara mättad.
Fritidspedagoger, biomedicinska analytiker, yrkeslärare, speciallärare, högskoleingenjörer, receptarier, förskollärare och tandläkare hör till de grupper där beräkningarna pekar på en framtida brist på nyexaminerade. Utbildningarna skulle här behöva växa för att undvika brist på en framtida arbetsmarknad. Det finns däremot stor risk för överskott på personal- och beteendevetare, journalister och socionomer.
Rent allmänt kan man säga att det behövs fler platser på utbildningar inom vårdområdet och en viss utökning inom det tekniska området, medan det är risk för överskott inom en del samhällsvetenskapliga utbildningar. Det behövs också fler lärarutbildade, framför allt fler som vill utbilda sig till förskollärare. Men då krävs attraktivare arbetsförhållanden.
