…Joakim Larsson som forskar om hur läkemedel påverkar miljön. Du får Eric K Fernströms pris 2012 till yngre, särskilt lovande och framgångsrik forskare här på Sahlgrenska akademin. Hur känns det?
– Jag är väldigt glad. Det känns extra roligt att få uppskattning för vårt tvärvetenskapliga arbete där vi väver samman medicinsk forskning med andra discipliner.
Hur allvarliga är utsläppen av antibiotika till miljön?
– Många av de gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika har sitt ursprung i ofarliga bakterier i vår omgivning. För 70 år sen var de allra flesta sjukdomsframkallande bakterier känsliga för antibiotika. Med hjälp av ett tungt selektionstryck från antibiotika har resistensgener därefter hoppat från ofarliga arter till farliga. Att vår användning av antibiotika har en central roll i spridningen av resistens står utom all tvivel. Men det finns också en risk att ökade selektionstryck i den yttre miljön kan underlätta för nya resistensgener att göra det ödesdigra hoppet in i den humana bakteriefloran. Och det är i princip lika illa om detta sker i New Delhi eller i Göteborg. Bakterier idag kan färdas över jorden med en jumbojets hastighet.
Varför är resistenta bakterier så farliga?
– Just nu lever vi i en gyllene tidsålder, vi kan hantera de flesta bakterieinfektioner. Men om vi inte löser problemet med den skenande resistensen så kommer många fler människor åter att dö i vanliga infektioner, som lunginflammationer och sepsis. Även här i Sverige. Vid omfattande operationer sätts antibiotika in i förebyggande syfte, för att hålla borta infektioner. Den möjligheten hotas också. Stora delar av den moderna sjukvården är beroende av att det finns fungerande antibiotika.
Vilka nya läkemedel mot infektioner kan vi hoppas på?
– Det ganska mörkt ut. Det tar lång tid att ta fram ny antibiotika och vi ser väldigt få genuint nya. En av de viktigaste orsakerna är att det är svårt att tjäna pengar på att utveckla läkemedel mot infektioner. Ett riktigt bra antibiotikum bör dessutom användas med stor försiktighet. Det måste sparas för de allra allvarligaste fallen. Då är det i det närmaste omöjligt att tjäna pengar på det.
De största utsläppen sker från läkemedelsfabriker långt från Sverige. Hur kan vi påverka det?
– Det är väldigt glädjande att Västra Götalandsregionen och flera andra landsting nu kräver att läkemedelsföretagen åtminstone ska mäta hur stora utsläpp de orsakar, även hos sina underleverantörer i till exempel Indien och Kina. Om några år tror jag vi har gränsvärden som företagen måste leva efter. En ökad transparens i läkemedelskedjan, vilka som tillverkar de aktiva substanserna i våra mediciner, skulle också öka pressen på företagen och lyfta fram de som sköter sig.
Läs mer om Joakim Larsson och hans forskning här
Fotnot:
Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut sex priser på 100 000 kronor till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare, en på var och en av landets sex medicinska fakulteter. Joakim Larsson utsågs av Sahlgrenska akademins priskommitté i början av september. Han och de övriga fem tar emot sina priser onsdagen den 7 november på Forskningens dag i Lund.
