Nu satsas drygt tio miljoner kronor på ett projekt där de nyaste rönen inom pedagogik, ämnesdidaktik, psykologi och neurovetenskap ska hjälpa lågstadieelever att räkna och läsa bättre.
Idag pågår en intensiv forskning om barns inlärningsförmåga. Nu ska de nya kunskapen ut i klassrummen.Med hjälp av en donation på 11,5 miljoner kronor från Stena-stiftelsen i Göteborg sammanförs forskare inom psykologi, pedagogik och neurovetenskap. Målet är att göra forskningen direkt användbar i undervisningen.
– Forskning om lärande publiceras ofta i separata kanaler, utan tvärvetenskapliga utbyten. Det har skapat en kunskapsklyfta inte bara mellan olika vetenskaper, utan också när det gäller vilka frågeställningar som prioriteras. Genom att starta ett samarbete mellan lärare och forskare från olika områden hoppas vi kunna överbrygga dessa klyftor, och på ett nytt sätt föra ut forskningen i skolan, säger Georg Kuhn, professor i neurovetenskap och drivande i den nya satsningen.
Webb-TV intervjuar professor Georg Kuhn – titta här.
Inte förutbestämd
Barns kognitiva förmåga är inte förutbestämd. Pedagogiska studier visar att den faktiskt kan både kartläggas och tränas. Samtidigt har neurovetenskapliga forskare gjort banbrytande rön om hjärnans plasticitet, det vill säga förmåga att anpassa sig. Denna nya kunskap kopplar inlärningsförmåga till mental hälsa, näringslära och kardiovaskulär hälsa. Psykologisk forskning tar i sin tur utgångspunkt i nya forskningsrön om inlärningsförmågan hos barn med kommunikativa handikapp – kunskaper som enligt Göteborgsprojektet skulle kunna tillämpas i den allmänna skolan.
