Sahlgrenska Universitetssjukhusets stora biobank med bröstcancerprover kommer nu att bli ett ännu bättre forskningsredskap. Den erkända bröstcancerforskaren Göran Landberg kommer bland annat att komplettera biobanken med olika modellsystem som baseras på analyser av riktiga tumörceller.
– Den unika tillgången till tumörmaterial på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i kombination med det nystartade Sahlgrenska Cancer Center ger fantastiska möjligheter att bedriva toppforskning i Göteborg, säger professor Göran Landberg.
Göran Landberg är en internationellt erkänd bröstcancerforskare, och är en betydelsefull rekrytering för cancerforskningen i Göteborg. Hans forskning är bland annat inriktad mot ta fram nya behandlingsmetoder för besvärliga former av bröstcancer.
Lämnar Manchester
Han är professor i patologi med inriktning mot molekylär tumörpatologi, och samtidigt överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Trots att han inte hunnit fylla femtio är detta hans tredje anställning som professor. Närmast kommer han från The Christie i Manchester, som är ett av Europas största cancersjukhus, där han startat upp ett stort bröstcancercentrum. Han är fortfarande aktiv i forskningen där, men kommer långsamt fasa ut sin engelska grupp för att kunna fokusera på den forskargrupp han nu startar i Göteborg.
Tillbaka till Västkusten
– Det var dags för min familj att komma tillbaka till Sverige, och då var Göteborg ett naturligt val. Dels har jag redan arbetat både i Umeå och i Malmö-Lund, och dels kommer jag ursprungligen från Halmstad så det känns kul att vara tillbaka på Västkusten, säger Göran Landberg, och tillägger att etableringen av Sahlgrenska Cancer Center också lockade honom hit:
– Det finns en stor potential för bröstcancerforskning här, mycket för att det finns tillgång till ett så rikt patientmaterial.
Bröstcancer – en mångfacetterad sjukdom
När Göran Landberg kommit igång med den kliniska delen av sin tjänst ska han arbeta som bröstcancerpatolog, det vill säga studera vävnadsprover från patienter och ställa rätt diagnos. Han menar att det egentligen är fel att tala om bröstcancer som om det vore en enda sjukdom, eftersom det finns flera viktiga undergrupper till diagnosen.
– Olika tumörer beter sig olika, och det är avgörande för hur bra patienten svarar på behandling. Hittills känner vi till omkring ett tjugotal olika subgrupper, säger Göran Landberg.
Han konstaterar att patologer fortfarande oftast använder mikroskop för att bekräfta en misstänkt bröstcancerdiagnos. Han kommer att komplettera med moderna molekylära analysmetoder och hans grupp investerar nu i flera nya maskiner för ändamålet.
Markörer för klinisk användning
Hans forskning handlar till stor del om att identifiera olika undergrupper inom bröstcancer, förbättra den klassificering som finns och hitta markörer som kan användas kliniskt för att visa vilken typ av bröstcancer det rör sig om.
– Ytterst handlar det om att patienten ska få den behandling som passar bäst för just sin bröstcancerform. Idag finns en enorm överbehandling, med biverkningar som följd, säger Göran Landberg, vars labb här i Göteborg jobbar med att ta fram nya markörer för speciella former av bröstcancer:
– Vi letar efter mönster i tumörernas sätt att reagera på vanliga signaler från tumörens närmiljö och på sätt bättre kunna förutspå hur en tumör kommer att svara på existerande såväl som nya behandlingar.
Nya markörer på väg till kliniken
En av de behandlingar som Göran Landbergs grupp arbetar med är den antihormonella, som utgår från att brösttumörerna är beroende av östrogen för att kunna växa. Patienten ges då läkemedel som blockerar receptorn för östrogen. Problemet är att patienter svarar mer eller mindre bra på behandlingen, och för vissa fungerar taktiken inte alls. Dessutom utvecklar tumören resistens efter en tid.
– Här har vår forskargrupp kommit ganska långt. Vi har tagit fram ett antal markörer som kan visa vilka patienter som gynnas mest av antihormonell behandling, markörer som vi tror kan fungera väl i kliniken. Men resan från labb till klinisk verklighet tar lång tid, säger Göran Landberg.
Cancerstamceller och lågt syretryck
Ett annat viktigt forskningsspår för Göran Landberg handlar om hur det låga syretryck som ofta ses i tumörceller påverkar stamcellerna i tumören, det vill säga de ursprungliga tumörceller som också har förmågan att vandra iväg och bilda nya tumörer på andra ställen i kroppen. Forskargruppen har bland annat kunnat se att lågt syretryck kan göra så att antalet cancerstamceller antingen ökar eller minskar i tumören, beroende på vilken undergrupp av bröstcancer det rör sig om.
– Både min grupp i Manchester och i Göteborg kommer att fokusera på att ta fram läkemedel som kan blockera eller stärka kopplingen mellan cancerstamceller och lågt syretryck, men det är tyvärr inte löst på en dag, säger Göran Landberg, och fortsätter:
– Forskning tar tid vilket kan vara frustrerande för oss forskare men naturligtvis ännu mera för cancerpatienterna. Det gäller att jobba hårt och fokusera på lovande fynd.
Ny forskarklinik
Göran Landberg arbetar framför allt med cellodlingssystem i olika syretryck, en modell han menar har sina fördelar, även om den inte är helt lik kroppen. Kopplat till den biobank som nu ska byggas upp vid Sahlgrenska Cancer Center kommer han att arbeta med ett kompletterande system: en miniklinik där forskare kan föra in cancerceller från patienter på möss och testa olika behandlingar.
– Denna typ av aktiva och levande biobanker är mycket värdefulla forskningsredskap som exempelvis kan ge svar på varför vissa tumörer svarar bättre på en specifik behandling än andra. Min forskargrupp kommer att ägna mycket tid åt att bygga upp det translationella samarbete som krävs mellan kliniker och grundforskare för att vi ska nå vårt mål och verkligen göra skillnad för patienterna, säger han.
Det visste du inte om Göran Landberg: Han spelar cello i en symfoniorkester i Manchester, och letar nu efter en orkester i Göteborg. Han vindsurfar också gärna, helst vid sommarhuset utanför Halmstad.
Publiceringar i urval:
