Hon beskriver självmordsförsök som psykiatrins motsvarighet till medicinens akuta hjärtinfarkt: det är det absolut allvarligaste tillståndet för en patient.
― Självmord är en desperat, sista utväg. Ofta är det ganska små händelser som får vågskålen att tippa över från ja till ”nej, mitt liv är inte värt att leva”, säger Margda Waern, ny professor i psykiatri med inriktning mot suicidologi.
Mest känd är Margda Waern för att hon satt fingret på självmord bland äldre. Det gjorde hon med sin avhandling för snart tolv år sedan.
― Jag har fått höra från en del att de tycker det är bortkastad tid att studera självmord bland äldre, för de ska ju ändå dö. Men det är inte naturligt att må dåligt bara för att man blir gammal. Alla har rätt att må bra, säger Margda Waern.
En inflyttad amerikan
Hon har bott i Sverige större delen av sitt liv. Numera finns bara en lätt brytning kvar som avslöjar att hon ursprungligen kommer från Boston i Massachusetts, USA. Hennes farfar hade en gång i tiden emigrerat från Norge till Amerika, och det var de nordiska rötterna som lockade henne som ung stipendiat till Sverige. Här träffade hon sitt livs kärlek och stannade kvar.
― Jag har aldrig ångrat att jag flyttade till Sverige, säger Margda Waern, men tillägger med ett snett leende: Jo, en gång, när jag kom tillbaka efter ett besök i USA och landade på Landvetter och såg den gråa himlen. Vädret är ingen rolig historia i Göteborg.
Spännande koppling mellan kropp och själ
Hemma i USA hade hon arbetat på ett marinbiologiskt forsknings- och undervisningscentrum, där hon tilltalades av den akademiska miljön. I Göteborg utbildade hon sig till läkare, med planen att rikta in sig på mikrobiologi. Men, en föreläsning av Jan-Otto Ottosson väckte ett nytt intresse:
― Han fick kopplingen mellan kropp och själ att låta så spännande att jag direkt efter föreläsningen frågade honom om jag kunde bli sommarvikarie inom psykiatri, ”and the rest is history”, säger Margda Waern.
Självmord vanligare bland äldre än bland yngre
Andelen personer som begår självmord är högre i den del av befolkningen som fyllt 65 år. Margda Waern visade i sin avhandling att de allra flesta av de som tar livet av sig efter det att de fyllt 65 lider av depression. Numera kan depression behandlas effektivt med läkemedel, samtalsterapi eller psykosocialt stöd.
― Vi måste våga fråga vad det är som gör livet svårt för en äldre patient som bedöms vara självmordsbenägen. Ibland kan ganska enkla åtgärder hjälpa, som avlastning till den som vårdar sin dementa hustru i hemmet eller sällskap som bryter ensamheten och tristessen, säger Margda Waern.
Hon har nu två doktorander som forskar vidare om självmord bland äldre, men har samtidigt vidgat sin forskning till att handla mer om hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att ta hand om människor med svåra psykiatriska sjukdomar.
―Missbruk, psykoser, depressioner, ångestsyndrom, ätstörningar… I stort sett alla psykiatriska sjukdomar utom demens ökar risken för självmord, säger Margda Waern.
Flera kliniska studier på gång
Just nu medverkar Margda Waern bland annat i en studie som undersöker om sjukgymnastik kan hjälpa vid psykiatrisk sjukdom. Hon handleder även en annan doktorand som forskar om patienter med schizofreni och varför dessa ofta väljer att avstå från sin medicin. I den studien registreras hur ofta strax över hundra patienter öppnar sina medicinburkar, och läkemedelsnivåerna mäts även i blodet hos patienterna.
En annan av hennes doktorander försöker reda ut vad som händer i tankevärlden hos en person som tippar över och blir självmordsbenägen, och undersöker också om det skulle vara möjligt att använda en liknande modell för att förebygga självmord som en modell som används inom preventionsarbetet mot bilolyckor.
VR-anslag för kunskapsluckor i vården
Margda Waern var en av få som fick anslag ur Vetenskapsrådets utlysning för kunskapsluckor i hälso- och sjukvården. Inom forskningsprojektet ska flera internationella och svenska skattningsinstrument för självmordsrisk testas på olika sjukhus i Göteborg, Stockholm och Umeå.
―Ibland måste vi vårda personer mot deras vilja, vilket är en kränkning av patientens integritet eftersom det innebär observation dygnet runt. Idag finns inga bra, vetenskapligt beprövade instrument som kan hjälpa oss avgöra vilka patienter som behöver mycket övervakning, säger hon.
Alla de instrument som ska undersökas i studien är olika formulär med skattningsskalor, med ett undantag: ett test som utvecklats vid Linköpings universitet som innebär att man mäter svettningen på fingertoppen när patienten utsätts för starkt ljud.
―Enligt teorin ska en självmordsbenägen patient snabbare vänja sig vid det obehagliga ljudet eftersom de stängt av sig mot världen, men testet har inte prövats ordentligt kliniskt tidigare, säger Margda Waern.
Forskar på befolkningsnivå
Utöver sin kliniska forskning arbetar Margda Waern också med befolkningsstudier. I en aktuell studie letar forskargruppen efter en biomarkör för depression, genom att analysera tjugo år gamla ryggvätskeprover tagna på kvinnor inom Kvinnoundersökningen. I en annan studie undersöker Margda Waern tillsammans med några kollegor kopplingen mellan alkoholkonsumtion och senare psykisk ohälsa bland kvinnor, en studie som tar avstamp i befolkningsstudien Women and Alcohol in Gothenburg. Ytterligare ett epidemiologiskt forskningsspår tar sin utgångspunkt i befolkningsstudien H70, och handlar om varför en del äldre har god psykisk hälsa hela sin ålderdom, medan andra utvecklar depression och ångest.
Fascinerande besök i Afrika
Sin forskning beskriver hon själv som mångfacetterad, och väldigt stimulerande. Hon undervisar också om självmord på läkarprogrammet, och om allmänpsykiatri på ytterligare tre utbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin . Men det roligaste hon gjort, det tycker hon själv var när hon fick åka till Tanzania som gästlärare för drygt fem år sedan:
―Det var fascinerande att se hur vissa psykiatriska diagnoser, som bipolär sjukdom, yttrade sig exakt likadant som här i Sverige, medan andra sjukdomar såg helt annorlunda ut. Den som vet att någon annan utövat svart magi mot sig kan till exempel utveckla depression eller till och med psykos.
Det visst du inte om Margda Waern: På sin fritid spelar hon valthorn i en symfoniorkester. Musik, menar hon, kräver att du är 100% närvarande när du utövar den och är därför ett utmärkt sätt att rensa hjärnan och förebygga stress.