Trots att han är organisationsteoretiker intresserar han sig inte för hur vården bör struktureras på det nationella planet. Och trots att han är doktor i företagsekonomi intresserar han sig inte för pengaflödet inom vården. Istället är det den enskilda patientens möte med vården som är hans specialitet.
– Jag har alltid intresserat mig för hur mötet med kunden eller patienten kan organiseras så att individen synliggörs, blir mer självständig och involverad i vården. Precis de tankegångar som personcentrerad vård bygger på, säger Lars Edgren, ny adjungerad professor knuten till Centrum för personcentrerad vård, GPCC.
Lars Edgren pratar hellre om kunder än om patienter, för relationen till en patient blir per definition aldrig riktigt jämbördig.
– Termen patient för tanken till en passiv mottagare av vård. Vården strävar idag mot en jämlik och aktiv relation, säger Lars Edgren, som menar att patientbegreppet ligger så djupt rotat hos oss att det är svårt att komma med någonting nytt.
Kontroversiell avhandling
Kundbegreppet kommer från tjänsteteorin, som Lars Edgren varit med om att anpassa och överföra till hälso- och sjukvård. Att tala om kunder inom vården var för många främmande när Lars Edgren lade fram sin avhandling 1992.
– Fördelen med kundbegreppet är att den vårdsökande personen uppfattas som någon med flera behov än de medicinska – sociala behov och behov av kunskap till exempel, säger han.
En kund som är med och utformar villkoren för sin egen vård medverkar aktivt till att anpassa vården till sina egna behov. Om kunden är passiv finns en stor risk att han eller hon blir besviken och missnöjd, menar Lars Edgren:
– De privata vårdgivarna inom primärvården började använda ordet kund om sina patienter, och sedan har de offentliga har följt efter. Poängen är närmast att förstå att det här handlar om långsiktigt relationsbyggande långt ifrån affärslivets snabba transaktioner.
Från slutenvård till primärvård
Han är adjungerad professor i vårdvetenskap på Sahlgrenska akademin 20 procent av sin arbetstid. Inom GPCC ska han medverka i en hjärtstudie, om hur relation och respekt mellan vårdgivare och kund kan förbättra rehabiliteringen vid akut kranskärlssjukdom. Projektet ska undersöka vilka åtgärder som kan minska rehabiliteringstiden, från dagens tre till sex månader till bara någon månad.
– Kronisk vård kräver ett helt annat engagemang från vårdgivarens sida. Ofta är många olika vårdgivare involverade, och då måste kommunikationen mellan dessa fungera för att kunden eller patienten inte ska hamna i kläm, säger Lars Edgren, som ska undersöka hur övergången från slutenvård till primärvård kan fungera på bästa sätt.
Han menar att sjukhusen och primärvården behöver skapa vårdprocesser tillsammans så att inte kunden glöms bort i övergången och själv måste organisera denna.
Vården – ett paketerbjudande
Så som Lars Edgren ser det innebär olika slags vård olika erbjudanden till kunden, någonting som vårdgivaren har tänkt ut på förhand. Information eller kunskapsöverföring är en viktig komponent i ett sådant erbjudande.
– Vården behöver anpassa sitt erbjudande efter hur informerad och välutbildad patienten är. Vårdpaketet innehåller inte enbart, diagnos och behandling, utan även en social och känslomässig dimension som är betydelsefull för kunden, säger han, och lyfter fram vårdens 1177, tidigare sjukvårdsupplysningen, som ett gott exempel på paketerad information till kunden.
Stor utveckling på trettio år
Lars Edgren är något av en pionjär inom sitt område. 1981 genomförde han den första patientenkäten, och det gjorde han genom att fråga alla patienter som under en vecka besökt mottagningen på Ortopeden i Lund. Undersökningen visade att patienterna visserligen fått vänta länge i väntrummet, men att de ändå var nöjda med sitt besök. Då var patienternas förväntningar på vården lågt ställda. Beslutsfattarna talade om ett väloljat maskineri och liknade den med Volvos löpande band. Patienterna skulle få den vård de behövde.
– Det var kontroversiellt då, att fråga patienterna hur de uppfattade den vård den fick. Sedan dess har vi fått vara med om en fantastisk utveckling där kunden numera är en person med en sjukdom, i stället för en sjukdom i en patient. Individen och individens egna resurser står i fokus i läkeprocessen.
Ny teknik öppnar dörrar
Den teknologiska utvecklingen i samhället är en viktig förklaring till den patientaktivering som skett, där information på internet gjort det möjligt att ställa andra krav på sin läkare, och där en app i smartphonen kan påminna om att det är dags att göra de där övningarna som är så viktiga för rehabiliteringen.
– Det finns en rad lösningar med ny teknologi som gör vårdkunderna mer involverade. Visst händer det att en patient fått information från källor på nätet som inte är tillförlitliga, men på det stora hela är den tekniska utvecklingen bara positiv och gynnar vårdens demokratisering, säger Lars Edgren.
Utvecklar e-hälsa
Den tid han inte är på Sahlgrenska akademin arbetar han vid Regionens hus med att utvärdera och utveckla e-hälsa, vilket innebär att han samarbetar med tekniker för att hitta nya sätt att organisera vård så att den nya tekniken kommer till sin rätt.
– Det är en av vårdens stora utmaningar idag, att försöka matcha kundens egen kunskapsutveckling och bygga vidare på den, säger han. Så att kunden blir duktigare och duktigare på att själv ta hand om sin hälsa och ohälsa.
Nytt arbetssätt för radiologer
I sin senaste studie har Lars Edgren varit med och utvärderat ett bild- och funktionsregister för att lagra och distribuera radiologisk information.
– Idag finns ju inga ljusskåp och röntgenplåtar längre, allt är digitaliserat. Det ger ett helt annat arbetssätt, där radiologer här i Västra Götalandsregionen kan konsultera andra radiologer i regionen och i resten av Sverige, eller lika lätt vända sig till kollegor i Australien över en natt och ha svaret nästa arbetsdag.
Vände på perspektivet
I stället för att fråga radiologerna hur de uppfattade hur registret fungerade valde Lars Edgren en annan väg: han inledde med att undersöka vilka läkare som behövde information från registret. Det visade sig att andra specialistläkare som till exempel ortopeder och neurologer var irriterade över att registret inte var anpassat efter deras behov. De behövde nämligen komma åt bilderna snabbare än idag, för att kunna använda dem i kontakten med sina vårdkunder. Dessa patienter behövde med egna ögon se vilken effekt en viss behandling hade haft, även om de fått behandlingen någon annanstans.
– För specialistläkarna är alltså bilden ett pedagogiskt verktyg i mötet med vårdkunden. Det visar på de nya krav som patientens medverkan ställer på vården, säger Lars Edgren och poängterar att vårdkunden är den stora vinnaren när informationen kan delas på ett enkelt och säkert sätt mellan vårdens aktörer.
Publikationer i urval:
Lars Edgren, Keith Barnard, (2012). Complex adaptive systems for management of integrated care. Leadership in Health Services, Vol. 25 Iss: 1, pp.39 – 51
Lars Edgren. The meaning of integrated care: a systems approach. Int J Integr Care. 2008 Oct-Dec; 8: e68.
Kent Fridell, Lars Edgren, Lars Lindsköld, Peter Aspelin, and Nina Lundberg. The Impact of PACS on Radiologists’ Work Practice. J Digit Imaging. 2007 December; 20(4): 411–421.
Lars Edgren har en spännande approach i sin forskning som vi välkomnar, men jag vill klargöra att inom GPCC menar vi att personcentrerad innebär att patienten och vårdgivaren är partners. En patient är en person som i en viss situation (behov av vård) blivit patient. Personen/patienten har kvar sin personlighet och erfarenhet, vilja och uppfattning, resurser som vi använder i en gemensam vårdplanering.