Nästan tio miljoner kronor fördelat över sex år, det fick Martin Lagging totalt beviljat från Vetenskapsrådet i höstas. Nu startar han ett nytt laboratorium för sin forskning om prognostiska faktorer för kronisk hepatit C-infektion på Virologen.
― Jag är mycket glad för detta anslag och hoppas kunna etablera ett eget laboratorium, säger Martin Lagging, som hoppas att anslaget från VR kan öppna dörrarna för andra finansiärer samt underlätta för rekrytering av medarbetare till forskningsgruppen.
Behandling med allvarliga biverkningar
Martin Lagging är virolog och infektionsläkare. Hans ordinarie arbetsplats är Virologen, SU/Sahlgrenska där han är medicinskt ansvarig för avdelningen för HIV- och Hepatitserologi. En dag i veckan arbetar han på Infektionskliniken SU/Östra, där han behandlar framförallt hepatit C-infekterade patienter. Resten av sin tid forskar han om hepatit C, en virusorsakad leversjukdom som kan innebära leversjukdom och förkortad livslängd hos infekterade. Mer precist handlar Martin Laggings forskning om nya sätt att avgöra vilka patienter med hepatit C som har störst chans att bli botade om de får behandling:
―Dagens behandling med interferon och ribavirin fungerar inte för alla patienter, den är dyr och den ger svåra biverkningar, som influensaliknande symtom, uttalad trötthet och neuropsykiatriska symtom med humörsvängningar och depression. Behandlingen pågår i uppemot ett år och det är värdefullt att kunna förutsäga vilka patienter som har störst chans att bli botade av behandlingen.
EU-studie öppnade dörrar
Martin Lagging har under flera år samarbetat med Kristoffer Hellstrand. Deras samarbete inleddes med en EU-finansierad multicenterstudie, som resulterade i flera publikationer och som sedan har lett till fler studier i samarbete med Gunnar Norkrans, Magnus Lindh och Johan Westin.
―EU-studien gav oss tillgång till ett fantastiskt patientmaterial, och vi kunde identifiera en ny faktor som är kopplad till hepatitpatienters behandlingssvar, säger Martin Lagging.
Faktorn är ett protein, IP-10, som är väsentligt för reglering av patientens immunsvar. IP-10 bildas under interferonbehandling, men återfinns i varierande koncentration i blod hos hepatit C-patienter. Martin Lagging och medarbetare fann att patienter med låga IP-10-nivåer svarade gynnsamt på behandling. Fyndet var oväntat, eftersom IP-10 bidrar till att rekrytera försvarsceller till den infekterade levern. IP-10 har visat sig vara en av de mest användbara markörer för behandlingssvar som beskrivits.
― Sambandet mellan IP-10 och behandlingsutfall är tydligt, men mekanismen är inte fullständigt utredd. Vi tror att den höga IP-10-halten hos patienter som inte botas av interferonbehandling är uttryck för att det antivirala redan är påslaget, och därför inte kan aktiveras ytterligare, säger Martin Lagging.
Kompletterar med genetik
Tillsammans med kolleger i bland annat Schweiz, Tyskland och Frankrike har forskarlaget även undersökt hur baspar i närheten av den mänskliga genen IL28B kan användas som markör för vilka patienter som har större chans att läka ut infektionen. Svaret på frågan om en patient har goda chanser att bli bra av behandling blir ännu säkrare om denna genetiska markör kombineras med IP-10.
Vidgar perspektivet
Martin Lagging fascineras av hur immunförsvaret fallerar vid kronisk hepatit C och vill nu vidga perspektivet: kan kunskaperna överföras även till andra sjukdomar?
―Det nya labbet är ett djärvt steg i mer basvetenskaplig riktning. Vi börjar småskaligt men hoppas att labbet sakta får växa.
