Utbildningsdepartementet har remitterat förslag om ny ordning för hur ordförande och externa ledamöter i styrelser för universitet och högskolor ska utses.
Styrelser för universitet och högskolor, utöver student- och lärarrepresentanter, utsågs fram till 2007 helt av regeringen. Då ändrades systemet till att ordförande och de externa ledamöterna utses av regeringen efter förslag från varje lärosäte. Regeringen beslutar enligt förslaget om inte starka skäl talar för något annat. Det nya systemet uppfattas i praktiken som att rektor nominerar styrelsen. Eftersom styrelsen i sin tur nominerar rektor har ansvarsförhållandena blivit oklara.
– Staten ska inte handplocka styrelser för högskolor, men vi måste ha ett system som fungerar även när det blir en konflikt mellan styrelse och rektor, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Utbildningsdepartementet skickar i dag förslag om en ny ordning för nominering av ordförande och externa styrelseledamöter på remiss.
Utgångspunkten är att regeringen även fortsatt formellt utser ordföranden och de externa ledamöterna, men att nomineringsprocessen förändras. Förslaget är att det tillsätts en eller flera särskilda nomineringsgrupper som ska ta fram lämpliga personer till lärosätenas styrelser.
En sådan nomineringsgrupp föreslås bestå av personer som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskolan och har god kunskap om och förståelse för högskoleverksamhet. I remissen presenteras alternativa lösningar för hur nomineringsgruppen kan se ut.
Alt. A: En nationell nomineringsgrupp som tar fram förslag för alla lärosäten. Gruppen utses av regeringen eller av en myndighet som regeringen utser.
Alt. B: En lokal nomineringsgrupp för varje lärosäte som utses antingen av regeringen, en myndighet eller en aktör på regional nivå (landsting eller landshövding).
Efter remissomgången ska regeringen ta ställning till vilken modell som blir det slutgiltiga förslaget.
