HISTORIA. Den 26 juli 1834 kom koleran till Sverige. Första offret var timmermannen Anders Rydberg från Masthugget. I september nådde sjukdomen Stockholm. – Precis som idag gällde det att väga behovet av karantän mot nödvändigheten av att också få handel och annan verksamhet att fortsätta fungera, berättar Daniel Larsson, forskare i historia. Smittkoppor, dysenteri och febersjukdomar var återkommande farsoter under 1600- och 1700-talen. Mest skrämmande var dock pesten som på…
Henrik Sjövall: Havet har lärt mig att se långt – om Narrativ Medicin och den kliniska horisonten
KRÖNIKA. Rationella algoritmer och checklistor präglar alltmer vardagen för läkare, och korta vårdtider är snart ett viktigare utfallsmått än kvalitet, skriver Henrik Sjövall i sin senaste krönika. Men, genom lärdomar från humaniora kan medicinen återta utrymme för reflekterande samtal, menar Henrik, som lyfter fram Narrativ Medicin som en viktig motkraft. ”Havet har lärt mig att se långt”. Det där är faktiskt ett citat av Evert Taube. Taube var en mycket…
Praktverk tecknar bild av Vetenskapsakademiens historia
HUMANIORA. Vetenskapsakademien bildades av ett gäng radikala grabbar på 1700-talet. I dag är det en anrik institution dit människor från hela världen skriver och ber om att få Nobelpriset. Ett nytt praktverk tecknar Vetenskapsakademiens historia med glansdagar och skandaler, Nobelpriser och förlorade almanackor. År 1739 var Sveriges ekonomi i botten, stormaktstiden var över. För att få in nya pengar blev det viktigt att effektivisera jordbruket och tillvarata landets naturresurser. Då bildades…
Nytt lexikon synliggör betydelsefulla svenska kvinnor
SAMVERKAN. På internationella kvinnodagen, den 8 mars, lanseras Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, som lyfter fram tusen kvinnor och deras insatser i det svenska samhället under århundradena. Och framöver blir det tusen kvinnor till – minst. Bland de kvinnor som hittills presenteras i lexikonet återfinns barnmorskor, farmaceuter, läkare och sjuksköterskor, liksom professorer, forskare, talmän, telefonister och översättare. Och en rad andra yrken där betydelsefulla kvinnor verkat. Här kan du till exempel läsa mer…
Kolerans härjningar på 1800-talet ställde krav på bättre hygien
MEDICINHISTORIA. År 1834 drabbades Sverige av koleran för första gången och under sommaren och hösten det året skördade sjukdomen mer än 12 600 människoliv i Sverige. I den nya boken Kolera: samhället, idéerna och katastrofen 1834 skriver historikern Daniel Larsson vid Göteborgs universitet om hur farsoten förlamade delar av samhället och kullkastade den gamla synen på hygien i de lortiga svenska städerna. Kolerabakterien är någon tiondels millimeter stor, men kan döda…