NY STUDIE. Brunbjörnens matvanor går från ett extremt energiintag under sommarhalvåret till noll energitillförsel i vinteridet. I en unik studie med vilda brunbjörnar kan svenska forskare visa att björnens kostvariation går hand i hand med dramatiska förändringar i djurets tarmflora – fynd som kan öka kunskapen om hur vår egen tarmflora påverkar vår ämnesomsättning. Professor Fredrik Bäckhed och hans forskarkollegor har i flera uppmärksammade studier visat att ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar som diabetes,…
Tarmfloran kan påverka effekten av dieter
NY STUDIE. Varför en kostbehandling fungerar för vissa men inte alls för andra tycks bero på samspelet mellan tarmfloran och dieten. En ny studie, som publiceras i Cell Metabolism, visar att de personer som fick en bättre kontroll på blodsockret av att äta bröd med kornkärnor även hade en annan balans i tarmfloran. Kosten är ett viktigt verktyg för att förbättra ämnesomsättningen hos människor, men har också en stor påverkan…
Pesten 3300 år äldre än vad forskarna tidigare antagit
ARKEOLOGI. Forskare har upptäckt att pesten var vanlig hos människor hela 3 300 år tidigare än vad historiska källor berättar. Det visar en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell. Genom att analysera DNA från tänderna hos människor som levde under bronsåldern i Europa och Asien har forskarna hittat bevis för att pestinfektioner fanns redan för 4 800 år sedan. Orsaken till sjukdomen är bakterien Yersinia pestis. Det…
Tarmfloran förstärker negativa effekter av fettrik kost
NY STUDIE. Tarmforan hos möss som äter fiskolja utvecklar bakterier som skyddar mot både viktökning och inflammation. Tarmfloran hos möss som äter onyttiga fetter utvecklar däremot skadliga bakterier som ökar både inflammationsrisken och insulinsresistensen. En ny studie, som publiceras i Cell Metabolism, visar att tarmens bakterier kan vara ett lämpligt mål för behandling av metabola störningar.
”Skräp-DNA” avslöjar varför barn får aggressiv cancerform
STUDIE. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Karolinska Institutet och Uppsala universitet har identifierat en särskild molekyl som tycks spela en avgörande roll i bildandet av aggressiva barncancertumörer. Resultaten kan på sikt användas både för att identifiera högriskpatienter och skräddarsy behandlingen för barn med cancerdiagnosen neuroblastom. Studien publiceras i ledande tidskriften Cancer Cell.