RESEARCH COMMUNICATION. Magnus Gisslén, professor of infectious diseases, is guest in the Akademiliv podcast for a talk on antiviral drugs, effects on the brain and the conditions of clinical research for covid-19.
Hosts are the communications officers Elin Lindström and Margareta Gustafsson Kubista.
Listen here: https://soundcloud.com/sahlgrenskaakademin/om-klinisk-covidforskning-med-professor-magnus-gisslen
TRANSKRIBERING FÖR TLLGÄNGLIGHET (Swedish)
Så mycket forskning som producerats och publicerats när det gäller covid, det finns inget område som kan jämföras med det. Så mycketvmer på ett år eller ett och ett halvt år, sart två år, så två år har vi publicerat så mycket artiklar som är skyhögt många fler som har gjorts i de flesta andra sjukdomar.
Hej Akademiliv är tillbaka, vi spelar in det här samtalet om covid-19 måndagen den tjugofemte oktober och det här är en podd från Svenska Akademin som är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet i dag med mig, Elin Lindström -och -med mig Margaretha Gustafsson Kubista, Elin och jag är båda kommunikatör vid Sahlgrenska akademin. Gäst i dag Magnus Gisslén, professor vid infektionsmedicin och ansvarig för stora delar av den kliniska forskningen om covid 19 vid Göteborgs universitet. Välkommen till podden! Tack så mycket!
Vi tänkte börja och prata med en sak om en sak som är aktuell nu. Det handlar om antivirala läkemedel och hur man ska förhindra att folk blir för dåliga när de får covid. Kan du berätta lite om det? Vi har jättebra, antivirala läkemedel mot vissa virus, till exempel hiv och till exempel hepatit C och herpes virus. Men många virus har ingen behandling emot, och det var ju uppenbart nu att mot coronavirus har vi inte haft några bra läkemedel, men forskningen har gått snabbt och flera olika läkemedelskandidater, antivirala läkemedel har kommit. Vi har ett godkänt, Remdecivir, men nackdelen där är att man bara kan ge det som i sprutformat, som injektioner, vilket gör att det inte går att ge tidigt och för antiviral behandling vid covid så måste behandlingen in tidigt, några dagar efter de första symptomen, innan man har blivit svårt sjuk eller behöver sjukhusvård, och då behöver det för att det ska funka bra att ge som tabletter. Och där har vi nu då ett läkemedel faktiskt som mer har gått in för till europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för prövning för om det ska kunna bli godkänt.
Du är med i den här forskningen och nu driver en av sajterna som det heter i detta även hur bra är det?
Ja, det är de preliminära resultaten… Man avbröt ju den studien, den stora fas 3 studie som internationellt stora delar av världen och där Sverige har varit med i och där Göteborg varit en sajt. Preliminärt när är man avbröt den här så var effekten god. Man kunde minska risken för sjukhusvård eller död, men med 50 procent, vilket är bra. Men det är klart att det var en del resultat vi har fått och resultaten från hela studien så långt, de har inte publicerats ännu, så vi vet inte riktigt exakt hur bra det är, men det ser väldigt lovande ut kan man säga.
Finns det ett snabbspår i detta för att få ut läkemedlet?
Ja, det har ju gjort det. Läkemedelsmyndigheten både i USA och i Europa har jobbat extremt snabbt när det gäller covid-19. Det gäller vacciner och det gäller även nu då när det gäller antivirala läkemedel som man är snabbt på för att göra en noggrann bedömning. Man gör inte så att man gör en slarvig bedömning, utan exakt lika noggrann bedömning som för andra läkemedel. Men man gör det snabbare och förhoppningsvis kommer det gå fort också nu.
Vi har fått ett litet stresstest på myndigheter och så vidare. Nu på grund av covid.
Ja, det kan man säga att de och det har ju verkligen fallit ut väl vad det har gått extremt snabbt. Både när det gäller att få in ansökningar till läkemedelsmyndigheten som vi normalt sett är en väldigt långdragen process och sedan också bedömningarna på myndigheten och då.
Pratar vi om ett läkemedel här som man kommer att kunna ta hemma när det gäller det här med att vi kommer i tablettform.
Så har det ju tanken . Sedan är det mycket vi inte vet. Vem är det som ska ha? Är det någonting som alla ska behandlas med? Sannolikt inte. Iallafall inte initialt, därför att man måste väga risk mot nytta. Är man 25 år och får en covid så är risken väldigt, väldigt lite att man ska bli svårt sjuk, men då framför allt till de som har en högre risk att bli svårt sjuka. Detta kan vara värdefullt och då är tanken att man ska ta hem en tablettbehandling under några dagar och sedan, så förhoppningsvis då kan man minska risken att behöva sjukhusvård -eller blir svårt sjuk.
Går du på någon typ av tids gissning är med det här kan tänkas vara framme?
Ja, gissa kan jag göra. Jag tror ju att någon gång i början på nästa år skulle jag tro att vi faktiskt kan ha det tillgängligt om det här granskningen håller och att det läkemedlet håller för granskning.
Om vi, om vi lyfter blicken lite här, har utöver det här med nya läkemedel. Vilka stora frågor är det som återstår när det gäller covidinfektion?
Det finns massor med sådana frågor egentligen. Det som har hänt under den här perioden är ganska fantastiskt, eller det är helt fantastiskt, därför att så mycket forskning som producerats och publicerats när det gäller covid, idén, det finns inget område som kan järmföra siog med det. De flesta andra sjukdomar som forskningen i världen har ju varit intensiv, både från industri men också från akademin runt om i världen. Så vi har lärt oss extremt mycket om väldigt många olika saker. Sen så trots den här processen tar det tid att sortera ut vad är det som verkligen har betydelse och inte har betydelse och är korrekt och mindre och inte riktigt korrekt, sådant tar tid innan det blir tydligt och klart. Och jag tror att eller är övertygad om att många utav de fynd man har gjort och det man har lärt sig kommer få en stor det kommer få stor nytta av inom många områen, inte bara när det gäller covid där när det gäller virusinfektion, utan inom immunologi och många andra sjukdomar också. Har man tittat på exempelvis jättemånga organ man tittar på över på, påverkar, påverka, inflammation, olika typer av organ. Sådana saker kommer vara nyttigt av inom väldigt många olika discipliner -och specialiteter.
Det kommer alltså föra fram kunskaps läget för andra sjukdomar, andra infektioner också?
Absolut. Jag är fullständigt övertygad om det har varit en boom med forskning nu, och den kommer vi så småningom kunna dra nytta av. Inte allt förstås. Med vissa delar av det kommer vi få nytta av inom helt andra områden än vad man egentligen har tänkt sig.
Det här är ju en sjukdom som drabbar kroppen på så många olika sätt. Men skulle du säga att det finns någon aspekt kring sjukdomen där det är extra viktigt att man får fram får fram nya kunskaper?
Och det var svår fråga, det är för det är det nog. Jag skulle säga att jg kan inte säga något specifikt där. Men en annan aspekt jag tänkte på är det ju att nu är det här. Nu är det ju en pandemi som har drabbats av snabbt, och det klart att det här är inte sista pandemin mänskligheten drabbas av, så jag tror många lärdomar också som vi kommer dra nytta av. Den här pandemin kommer vi kunna dra nytta av för framtida pandemier, oavsett om det blir ett nytt Corona virus eller ett influensavirus eller något helt annat virus eller någon annan organism. Delar av det kommer vi säkert dra nytta av både eller epidemiologi och smittskydd, men också läkemedelsbehandling. Och trots att de är en viktig del i det faktiskt här också att vi har hur man har glömt att på något sätt att pandemi drabbar oss på det där akuta sättet. Det var så länge sedan sist, men nu har vi fått verkligen fått en påminnelse om det, och det tror jag att vi under en längre tid i varje fall kommer kunna komma ihåg.
De stora volymerna, forskning som har kommit och lite grann också hur de har publicerats. Finns det några farhågor man kan ha kring det?
Ja, både och, som med allting annat. När det går fort, så finns det en risk att det också inte blir så noggrant. Och en del forskning har ju varit undermålig och man har kunnat publicera ganska dålig forskning i fina tidskrifter. För från början var ett sådant sug på något sätt efter de här studierna att det har blivit inte riktigt bra. Men det positiva med det också, det där ganska förhållandevis nytt inom det medicinska fältet, är ju att man väldigt mycket när en studie är klar har väldigt många studier publicerats som pre-prints innan de är granskad av andra forskare. Och fördelen med det är ju att viktiga rön och viktiga nyheter kommer ut snabbt och blir offentliga snabbt. Annars i den här processen ofta väldigt lång. Det kanske blir som ett år från att man skickar in ett arbete till att det verkligen kommer ut i tryck, och här går det då egentligen bara på en dag. Nackdelen kan vara förstås att man kan få fynd som då inte riktigt håller kan få en liksom en felaktig bärkraft på detta sättet. Men i det stora hela så tror jag jag positiv till att man faktiskt kan sprida de här och göra om och göra dem öppna för alla, så att man ska kunna kunna se vilken forskning som bedrivs och vilka resultat man har fått,
Och det kommer att slå igenom på många områden. Tror du?
Absolut. Vi har fått liksom fått det, fått invånarna att göra på det här sättet nu, och kommer nog fortsätta med det för att det finns mycket positivt. Det finns mycket att vinna faktiskt.
Så länge omgivningen är medveten om detta.
Precis så det är väldigt viktigt att man är att man då är lite grann försiktig när det gäller den här typen av icke granskade resultat.
Om vi tar och zoomar in lite här på Göteborg, vad är det i stora drag för klinisk forskning som bedrivs här, när där det gäller covid kan du ge oss -en övergripande bild.
Det är väldigt mycket forskning också på många olika kliniker, och vi har till exempel en hel del register forskning. Vi har ju en stor kunskap och vana och kompetens inom det området, och där pågår mycket och det dessutom har publicerats mycket. Sen har vi då för det lite grann det när det kommer det här att man utnyttjar de styrkor man har. Vad har vår forskning varit bra på tidigare? Och vi har immunlogin, till exempel har både stark forskning och det finns en hel del andra områden också. Vi har ju väldigt bra forskning eller virus, forskningen och så virus påverkan på hjärnan, och där har vi dragit nytta utav det. Vi på infektionskliniken håller på med väldigt mycket tidigare, andra infektioner i hjärnan och mer samarbete med både neurologi och njurar, biologer och med neurokemi. Och det har vi fortsatt med och där har vi en stark forskning som pågår nu.
Kan du berätta mer om det? Vad vet vi när det gäller hur det här viruset påverkar vår vår hjärna?
Vi har lärt oss en hel delnär det gäller patienter som är svårt sjuka, som är så svårt sjuka att man behöver sjukhusvård, särskilt de som är så svårt sjuka som behöver intensivvård. Där är det vanligt med symptomen från hjärnan. Många blir förvirrade. Man kan få en hel del andra typer av symtom på grund av att hjärnan är påverkad, och det har vi sett. Och då är frågan vad beror det där på? Beror det på att viruset infekterar celler i hjärnan eller beror det på någonting annat? Och då har vi i vår forskning sett att det är nog väldigt osannolikt att det faller inom en massiv infektion av celler i hjärnan som påverkar, av sars-cov-2, alltså virus bakom kroppen. 19. Däremot ser man en väldigt kraftig inflammation. Det gör man ju i blodet man pratar ibland och som dessutom chīnē stormännen, för där man blir svårt sjuk går. Det kan man även se i hjärnan och i norr om rygg vätskan lik våra sår som omger hjärnan, att man har en kraftig inflammation i hjärnan som påverkar cellerna, både nervceller, men också en del stöd i celler hos dem som är svårt sjuka. Där ser vi väldigt sällan, eller nästan inte alls om man inte är så svårt sjuk att man behöver sjukhusvård. En annan sak är som vi har sett och som också är lite glädjande, på något sätt, är att tittar man på och även på de som har varit så svårt sjuka att man har en påverkan på hjärnan, följer man även de här personerna en tre till sex månader så har alla de markörer för påverkan på cellerna i hjärnan normaliserats. Det betyder att man liksom långtgående fortsatt påverkan eller skada på hjärnan under lång tid utan att det normaliseras, vilket ju ändå gör att man kan ha symptom förstås. Men då finns det chans att man läker och det blir bra, vilket vi också se kliniskt att de flesta blir helt bra.
Vad har ni för studier på gång? När det gäller det här började de liksom mer specifikt undersöker?
Nu går vi lite djupare där än vad vi hittills har vi tittat på rygg, vätska och att titta på blodprover för markörer och de kliniska parametrar. Men nu vill vi verkligen titta på djupet och då har vi ett samarbete både med neuroradiologi, och neuronkemi och även neuropsykologi. Så vi har studier där vi tittat på personer som är akut sjuka, både sådana med symtom från hjärnan och sådana som inte har symtom från hjärnan. Så följer vm:ar under lång tid och tittar på många olika. Och vi tittar på markörer i blod, markörer i rygg, vätska, hur man utvecklas, neuron psykologiskt. Om man har kognitiva symtom med fästningar gör neuroradiologiska undersökningar med mr undersökningar med PET kamera, undersökningar för att följa detta och som en del i den studie också där vi tittat specifikt på de små långdragna symtom som har det man kallar post, cover eller långkok, med minnesförlust eller dåligt minne och med koncentrationssvårigheter hos oss. På vår kan de båda som finns det någonting där som särskiljer dem från de som inte har sådana symtom.
Tidsperspektivet är ju intressant, för det kan ju handla om att man är kognitiv påverkad av tappar balans, vad det nu kan vara direkt efter den nivån till exempel, men på riktigt lång sikt. Vad har du för tankar om det? Är det här någonting som folk som kan bli kroniskt?
Ja, det är en jättebra fråga där vi inte vet riktigt ännu. Men det vi har sett och det som också är naturligt är att ju svårare sjuk man har varit, desto vanligare är det med långdragna besvär och desto svårare är de besvär, så klart. Om man legat lång tid på IVA som många utav dem kommer patienterna faktiskt ha gjort. Normalt sett är det ganska korta Woodside på IVA, men här har det varit veckovis. Man har legat ned söder respirator och varit jätteroligt. Det är klart att det påverkar hela kroppen och också hjärnan, och de allra flesta, även av de som har eller har haft en så svår sjukdom att bli, faktiskt helt bra. Det ska man komma ihåg. Men det finns enstaka små kvar symtom under lång tid och det kan säkert gå så att de kan vara riktigt lång tid och det kan handla om år, men sen är det också en del av de som har varit lite mindre och lite mindre allvarligt sjuka som också kan utveckla den typen av symptom. Kanske inte lika allvarliga, men ändå. Man kan ha det. Jag tror personligen att det är. Min erfarenhet är att de, även de som har symptom, kanske efter sex månader, har svårt att koncentrera sig det vi brukar kalla hjärndimma, att man har svårt att få. Det funkar riktigt så blir man bra med rehabilitering. En del behöver mycket rehabilitering, andra behöver bara komma igång och kan klara det själva. Men de allra flesta blir bättre och jag tror att de flesta kommer bli bra. Det finns säkert undantag, men i stort det stora hela så så är det nog så att de flesta blir bra.
Du ansvarar för en stor biobank som finns här i Göteborg. Det finns liknande biobanker på andra vid andra universitet också ska man säga. Men du ansvarar för den som finns hos oss, och där finns det då en stor mängd prover från patienter med covid-19 som man har samlat in i jättestora frysta. Kan du berätta om detta?
Ja, biobanksforskning är ju en väldigt bra sätt att göra forskning som man har samlat prover och samtidigt har han full kontroll på vilka patienter som kliniska parametrar på de patienter som har samlat prover på att man har den kopplingen. Så kan man göra väldigt mycket bra forskning och det vi gjorde och som man även gjorde på många andra universitet. Och det var ju att redan från början de första patienterna kom, så började vi spara prover i frysa och sedan har vi då följt patienter och vi fortsätter följa dem under längre tid. Och det med både dem som har varit väldigt svårt sjuka, behövt intensivvård men även dem som en mildare sjukdom ut sjukhusvård, men inte IVA och sådana som inte behöver sjukhusvård. Och så följer vi liksom successivt och både innan vaccination och sedan om man vaccinerar efter vaccination. Och då finns ju möjligheterna. Finns proverna och vi har den kliniska som korrelaten med kopplingen till till kliniken så kan man göra jättemycket forskning, och där är ju vi i stort att göra många olika typer av samarbeten, både i Sverige men också internationellt där vi använder vår bio bank för att kunna få svar på olika typer av frågor.
Vilka forskare är det som använder denna biobanken eller bara GU forskare eller är det andra också?
Vi har samarbete både med forskare i Uppsala i Stockholm och i andra länder. Vi har haft våra Holland, Storbritannien, USA så att det är finns mycket samarbeten där vi också samlar. Jag målade upp banker i andra länder också, men vi har samarbeten, ofta väldigt bra. Man har olika ingångar och olika kompetenser som den typen av samarbeten ger ofta mycket mer.
Vad tänker du om potentialen med den här biobanken -framåt sett?
Är jag överhuvudtaget är att samla prover för klinisk forskning så är det enormt bra, och vi har ju gjort det med många andra sjukdomar också, och det har ju visat sig oerhört framgångsrikt. Det jag jobbat med tidigare, Andrée och jag tror vi och hur vi är hjärnan, och vi har ju samlat långt innan jag började med det egentligen. Så mina företrädare, framförallt Lars Hagberg, började samla redan när hiv epidemin började och nu har vi nog världens största bank när det gäller likvor, alltså ryggvätska för hiv i världen hos patient som inte haft så svårt sjuka nära i nervsystemet. Och där har vi ju haft en enorm nytta av det. All den forskning vi gör nu, den bygger på denna biobanken. Utan den hade vi stått oss lätt och det har inte varit någon vidare forskning, så biobanker är jätteviktiga för klinisk forskning.
Hur går det nu när du pratar om din hiv forskning? Och nu har det nästan bara varit covid för hela slanten. Den här avvägningen om vad händer för din egen del?
Jag både för mig och för egentligen nästan alla andra forskare i världen så kopplar man ju över till. När klinikerna fylldes bara med covidpatienter och inte hade några andra patienter så blev det det. Plus att det är klart att det här var ett problem som behöver lösas akut. Och då ställer forskningen om. Men det är klart att jag har hållit på med HV forskningen ända sedan jag började jobba med infektioner, och det är det kommit tillbaka. Och vi har ju en pågående forskning där också som är mycket samarbeten internationellt och och nationellt också, så den blir blir mer och mer igen där.
Vad är det med hiv forskningen som du specifikt fokuserar på? Vad är du tycker är spännande?
Ja, där handlar det också om hur vi och hur vi påverkar hjärnan. Sen får vi veta det har ju extremt bra behandling mot HV. Nu när jag började så dog alla mina patienter och nu är det ju nästan ingen som dör och är fantastiskt, ett sådant framsteg inom medicinsk forskning. Så det är nästan bland det bästa som har gjorts. Men det är så här vi kan inte behandla bort infektioner. Den gömmer sig viruset och bland annat i hjärnan, och det är det vi håller på att titta på. Hur kommer det sig? Var gömmer sig och påverkar hjärnan? Hur kan vi komma åt det? Det går att komma åt på något sätt.
Hur går framstegen när det gäller hur hiv?
De stora framsteg som gjorts. När det har vi redan tagit med den bra behandlingen så att vi har ju gjort en fantastisk behandling. Men sen är klart att vi det inte inte är mål och det återigen där mycket av den fått det man har. Även inom hur vi har det varit väldigt, väldigt bred och bred och djup, men väldigt mycket forskning och en hel del av den forskningen har vi fått. Om man ser för få nytta av inom andra områden, till exempel, är ju en hel del av den nya cancer. Forskningen har sitt ursprung i forskningen från början, som har kunnat transformera det år och egentligen fram och tillbaka att det just det där att en forskning som man inte riktigt tänker sig ska ha nytta för ett annat område plötsligt får det, och inom vi vet har varit väldigt tydligt. Så är det alltid vi har lärt oss. Där har man haft stor nytta av inom andra områden och nu också inom covid forskningen.
Och det här förutsätter att man kommunicerar mellan de olika fälten då? Absolut, det är ju så. Och när det gäller covid så är det inte intressant för dem som har många utav de forskarna som håller på med hiv och även hepatit har ju gått ut och blivit framstående forskare inom covid området internationellt sett, så att det är mycket du samma personer, men annars har du helt rätt välgjorda kommunikationer mellan olika områden. Hur viktigt är med tarnslationell forksning, att man forskar och att man lär sig av varandra. Där har vi ju de. Många gånger missar man det, men det finns väldigt mycket faktiskt som man kan ha nytta av genom att bli lite bredare.
Har har det hänt saker på det området också? Just det här med hur man kommunicerar världen över mellan varandra?
Det har det faktiskt, och jag tror att mycket av den här öppenheten i forskningen, att man snabbt sprider resultat om man haft konferenser där man trots ett ganska förutsättningslöst diskutera saker och ting med varandra har varit konferenser. Jag varit med i många år på energi i USA till exempel. Man har samlat personer med olika erfarenhet och utan har också. Liksom så styrt har man kunnat diskutera, vilket har varit väldigt, väldigt framgångsrikt.
Finns andra exempel på hur kommunikationen kring forskning har spridits annorlunda under covid eller att man har växlat upp när det gäller det?
Det har ju varit uppenbart att just att kommunicera ny kunskap och kommunicera också för oss kliniker, hur man behandlar patienter och hur det ser ut i olika delar av landet om vi tar det nationellt. Det har varit väldigt viktigt i Sverige hos Svenska infektionsläkarföreningen, spelat en föredömlig roll där och det vi gjorde väldigt tidigt, ja, inte. Det är jag som har gjort det, men har varit involverad som någon slags vetenskaplig expert där det vi startade veckovisa webinarier, som var tänkta för infektionsläkarna i Sverige där vi gick igenom hur ser det ut i olika delar av landet och vad som hänt helt vetenskapligt under den senaste veckan? Vi började göra det varje vecka på flera kvällar och då är tänkbar infektion släcka. Men det visar utan att det var intensivvård, läkare, mediciner är det vanligt med allmänläkare och forskare och inom olika fält som lyssnar på tusentals lyssnare varje gång. Och det här har dock fortsatt sedan och det glesa ut så att nu kör vi inte varje vecka, kanske en gång per månad. Vi ska snart tar sannolikt det sista nu och jag undrar om det är denna eller nästa vecka möjligen. Men det har varit ett jättebra sätt att kommunicera, liksom för att lära oss mot varandra, men också för att kunna förmedla vetenskap. Hur ser de senaste stunderna ut och visar dem och diskuterar om det är någonting vi kan implementera i vår sjukvård? Eller ska vi inte göra det? Eller vad ska vi? Så det där har varit ett väldigt bra sätt. Kommer c:a så tror man kan använda för många olika andra områden också.
Om man ser på intresset från media och från allmänheten. Och sånt är bra. Vad är din syn på hur det har funkat under den här perioden? Du har ju haft en del personliga erfarenheter.
Det har ju varit enormt intresse och jag vet inte hur mycket kontakter media har haft och mycket förfrågan har fått. Men samtidigt ska jag säga att det har ju varit den jag är positivt. Jag ska inte överraska mig. Men det har varit väldigt positivt för oerhört många journalister är både intresserade men också väldigt kunniga och som vill lära sig mer och uttrycker det. Samarbete har varit väldigt, väldigt bra. Det skrivs bra, mycket bra radioprogram och annat bra. Det finns liksom en väldigt stor kunskap tycker jag i journalistkåren. När det gäller det som är i det stora hela så har varit ett enormt intresse, både från journalister men också från allmänheten, och de har till stora delar fungerat väldigt bra.
Läget just nu låg smittspridning här i Sverige. Hur? Om du får gissa, hur tror du? Vilken utveckling kommer vi att se framåt här -när det gäller covid?
Gissa kan jag göra, och jag gissar att för och ibland haft rätt och ibland haft fel, så det kan bli mycket väl bli så nu också. Men precis som du säger, vi har ju en låg smittspridning. Du ser väldigt bra ut. Jag tror att det kommer att öka, men de ökar i väldigt många länder runt omkring oss. Vi kommer nog se en viss ökning i Sverige också, men vi går mot kallare väder och det blir förutsättningar för virus blir bättre och sprida sig. Samtidigt har vi en hög vaccination. Förteckning I de flesta delar finns grupper som är dåligt vaccinera, men de flesta är en hög kostnad hos teckning och vi har också ganska många, till skillnad från flera andra länder, som har haft infektioner och dock så har den immunitet som har jättestor spridning som påverkar sjukvården på något avgörande sätt tror jag inte att vi kommer få. Men jag tror att det går inte att säga säkert med mig att jag tycker det ser bra ut. Jag tror att det kommer att fortsätta och bra, även om vi kommer få en viss ökning. Och det här viruset kommer vi få leva med väldigt, väldigt länge. Vi kommer ihåg fall som kommer in på sjukhus som är svårt sjuka, och det kommer vi fortsätta och då både nu och vi kommer fortsätta år i framtiden också, men inte på den med de nivåer som vi hade under första perioden.
Där sätter vi punkt för det här avsnittet av akademin. Magnus Gisslén, jätteroligt att ha det här. Tack så mycket för att du kom! Och du som lyssnar om du vill kontakta oss. Mejla till akademiliv@gu.se. Hej då!
